Ökad öppenhet ska minska risk för ny glyfosatstrid

LIVSMEDEL. Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa ska få starkare muskler. Förhoppningen är att det ska öka tilliten för den europeiska livsmedelssäkerhetspolitiken.

Efter politiska stridigheter om allt från glyfosatets framtid, misstänkta hormonstörande ämnens roll i livsmedelskedjan och GMO-produkters plats på den europeiska marknaden kan nu ett steg ha tagits för att lösa upp flera av knutarna.

Det är den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa som ska få starkare muskler framöver. Detta genom reformen av General Food Law som just nu håller på att slutligt godkännas av EU-lagstiftarna.

Förhoppningen är bland annat att förändringarna sammantaget höjer förtroendet för den förda politiken hos allmänheten, samtidigt som producenternas affärsintressen tillvaratas.
– Det är en balansgång. Har vi slagit an rätt ton, så har vi har inte underlättat för industrispionage, samtidigt som vi ökat förtroendet för myndigheternas bedömningar, säger C-parlamentarikern Fredrick Federley som företrätt den liberala gruppen i förhandlingarna, till Altinget. Han fortsätter:

– Vi kanske kan få en bättre debatt nu om hur vi långsiktigt ska gå vidare med livsmedelspolitiken, istället för att föra samma debatt om glyfosat år ut och år in.

Minskar beroendet av industrins riskvärderingar

Efsa har tidigare bland annat anklagats för att ”sitta i knät på industrin” genom att myndigheten endast har kunnat göra sina riskbedömningar av tillståndsansökningar baserade på de ansökande bolagens underlag. Nu kommer även alla utomstånde parter ha möjlighet att lägga fram vetenskapligt material för att bidra till beslutsunderlaget.

Alla medborgare kommer också att kunna få tillgång till det bevismaterial som bolagen lagt in i sina ansökningar till Efsa så att det kan granskas. Men det sker under vissa begränsningar. Bolagen kan ansöka om att hemlighålla affärshemligheter i samband med att de skickar in sina ansökningar, såvida inte informationen har att göra med substansens säkerhetsaspekter.
– Det kan leda till en massa domstolsprövningar där bolagen får ta strid för sin position, men förhoppningsvis har vi underlättat för att det inte ska behöva ske genom att ett snabbspår också införs för att pröva bolagens ansökningar, säger Fredrick Federley.

I det fall som det väcks frågetecken kring en substans får också Efsa ett budgettillskott på fem miljoner Euro årligen för att kunna genomföra verifikationsstudier, som ska kunna reda ut frågetecken kring huruvida ett ämne är skadligt eller ej.

Sker efter Glyfosatdebatten

Sammantaget är förhoppningen att förändringarna på regelverket nu kan höja tilltron till den europeiska politiken på området, som har dragits med stora kontroverser, bland annat i samband med förlängningen av godkännadet av bekämpningsmedlet Glyfosat på den europeiska marknaden. Den frågan var bland annat en av orsakerna till att ett europeiskt medborgarinitiativ lyckades samla nära 1,3 miljoner underskrifter i protest mot den förda politiken på området. Förhoppningen hos vissa lagstiftare är att reformen av reglerna för Efsa också ska vidgas till att gälla även för myndigheterna på kemikalie- och medicinområdet, ECHA och EMA.

– Vi får se hur detta faller ut i praktiken. Vi behöver fortfarande se hur mycket information som ska redovisas effektivt och vad folk måste göra för att komma åt den. Det är upp till Efsa att sätta den nya reglerna i verket, säger Franziska Achterberg vid Greenpeace EU-kontor till Altinget och fortsätter:
–  EU tar nu åtminstone tag i en av de brister som gjort att kemiföretag kunnat få en EU-licens för sina produkter, även om oberoende vetenskapsmän har kommit fram till att de är farliga.

Läs mer: Efter ”Glyfosatcirkusen” – nu synas reglerna

Industrin välkomnar transparenskrav 

Den europeiska växtskyddsmedelsorganisationen ECPA välkomnar utfallet av förhandlingarna, och säger i ett uttalande att ”Ökad öppenhet är bra för oss alla: industrin, institutioner och medborgare”.
– Vi hoppas att detta kommer att möjliggöra framtida debatter kring godkännandet av våra produkter att ske i en atmosfär av större förtroende – baserat på fakta snarare än antaganden, säger talespersonen Graeme Taylor till Altinget.

Liknande tongångar hörs också från Kemikalieinspektionen i Sverige.
– Vi ser positivt på ökad öppenhet om vetenskapliga underlag och riskbedömningar när det gäller verksamma ämnen i växtskyddsmedel. Den ökade öppenheten kan bidra till stärkt förtroende för riskbedömningarna och beslutsprocessen inom EU, säger Björn Malmström, pressansvarig.

Men är kraven för höga?

Det är dock inte säkert att regelverket i slutändan leder till att producenter av nya produkter väljer att vända sig till EU för att söka tillstånd.
– Det beror på hur de ser på transparenskraven som nu ställs upp. Producenterna kanske väljer att gå till något annat land utanför EU som de anser sig har större säkerhet kring det som företagen bedömer som affärssäkerhet när de vill få sina produkter godkända. Det får vi se om några år, säger Fredrick Federley.

Forrige artikel Svensk kritik mot EU:s klimatplan till 2050 Svensk kritik mot EU:s klimatplan till 2050 Næste artikel Brysselbubblan: Greta-effekten, återvändande jihadister och Belgiens soldoktor Brysselbubblan: Greta-effekten, återvändande jihadister och Belgiens soldoktor
Samtal med Bryssel om svenskt stöd till vindkraft

Samtal med Bryssel om svenskt stöd till vindkraft

STATLIGT STÖD. Energiminister Anders Ygeman (S) kan inte säga när regeringen uppfyller löftet om statligt stöd till den havsbaserade vindkraften. Men de inledda samtalen med EU-kommissionen är ett steg på vägen.