Nytt reseavdrag kan ge svar till bensinupproret

Bensinupproret 2.0 har på kort tid samlat hundratusentals i en protest mot höga drivmedelspriser. Även om det påpekats att det utifrån flera olika perspektiv snarast blivit billigare att köra bil, lyfter upproret problemet som många upplever att det är för dyrt att bo i glesbygd och kunna pendla till arbete på annat håll.

Uppmuntrar man mer resor med bil blir det negativt för miljön. Men där har vi inriktningen att man ska försöka länka över bil till kollektivtrafik

Lennart Olsen
Ordförande, Reseavdragskommitten

Från politiskt håll har kraven på sänkta drivmedelspriser inte fått något direkt gehör. Men flera har lyft att det pågår ett arbete för att ro i hamn en reform av reseavdraget som ska lätta på den börda som pekas ut.

Men på vilket sett kan ett nytt reseavdrag svara upp mot bensinupprorets krav?

Lennart Olsen, Reseavdragskommitténs ordförande och regeringens utredare, betonar att det inte har legat i utredningens uppdrag att ta fram förslag med koppling till drivmedelspriset. Men samtidigt berörs de mer grundläggande problemen som många lyfter fram i bensinupproret av utredningens förslag till förändringar av dagens system.

– Vad som är viktigt i direktivet är ju att förslaget ska syfta till att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet. Så på det sättet är det gemensamt med diskussionen om bensinpriset, för den fokuserar ju också ganska mycket på den aspekten, säger Lennart Olsen till Altinget.

Omstöpning av kritiserat avdrag en surdeg

Nuvarande reseavdraget som ger en skattelättnad på nära sex miljarder kronor årligen har bland annat kritiserats för att missgynna kollektivresande, samtidigt som det gynnar storstad framför landsbygd och är dessutom så komplicerat att mer än hälften av avdragen innehåller fel. OECD, Landsbygdskommittén och Miljömålsberedningen har alla pekat på behovet av att reformera avdraget.

Det är väldigt svårt att bedöma prispåverkan, men det är rimligt att anta att priserna kan öka allt eftersom reduktionsnivåerna ökar

Noak Westerberg
Reduktionspliktsutredare, Energimyndigheten

Senast den 1 juli ska regeringen har utredningen i sin hand, enligt direktiven. Runt midsommar planerar Reseavdragskommittén att lägga fram sina förslag, enligt Lennart Olsen.

Läs mer: Analys: Svårt undvika översyn av reseavdraget

Samtidigt som reseavdraget ska sänka kostnaden för den som pendlar på landsbygden så ska utredningen också ta hänsyn till miljömålet att minska utsläppen med 70 procent i trafiken till år 2030. Lennart Olsen anser att det är en målkonflikt som de kunnat reda ut, bland annat genom att främja kollektivtrafik i förhållande till biltrafik.

– Sen är det samtidigt viktigt att värna möjligheten att bo och verka även i områden där kollektivtrafiken inte är så utbyggd. Båda de aspekterna har varit viktiga för hur vi ska utforma en lösning.

Hur väl har ni lyckats med det?

– Jag tror att vi kan presentera ett förslag som just klarar av båda de aspekterna. Det är vi ganska övertygade om. Men jag kan inte säga något innan vi faktiskt presenterar utredningen.

Vill länka över bil till kollektivtrafik

Utredningen har också fått balansera mellan fler målkonflikter. En av dem är målet att stärka arbetsmarknaden genom ett regionförstoringsmål, samtidigt som miljömålen ska nås, fortsätter Lennart Olsen.

– Uppmuntrar man mer resor med bil blir det negativt för miljön. Men där har vi inriktningen att man ska försöka länka över bil till kollektivtrafik. Det ligger också i innebörden av det efterfrågade avståndsbaserade och färdmedelsneutrala system som vi ska ta fram. Då kommer det bli en mer likvärdig skattelättnad oberoende av färdsätt, jämfört med i dag.

"Det har varit lite detektivarbete"

Det har alltså inte varit helt lätt att ta fram det föreslagna systemet. Det har även funnits flera praktiska utmaningar, exempelvis att kartlägga hur människor egentligen reser till arbetet.

– Det har varit lite detektivarbete, säger Lennart Olsen.

Sedan vill regeringen också ha ett förslag som innebär ett så lättadministrerat system som möjligt.

– Skatteverket vill att begäran om skattelättnad ska komma via så kallade tredjemansuppgifter, inte från den skattskydlige själv. Såsom det exempelvis är med Rut- och Rot-avdrag. Det är inte helt lätt, men med digitala verktyg kan vi komma en bit på vägen, säger Lennart Olsen.

Ner i ena – upp i andra

Samtidigt som ett nytt reseavdrag i ena änden ska begränsa reskostnaderna för den som bor på landsbygd, kan de som fortsätter att använda avgasbil mycket få ökade kostnader i andra änden genom ett annat styrmedel som nu läggs fram till politiken.

Under tisdagen den 4 juni lägger nämligen Energimyndigheten fram förslaget för hur de vill se att reduktionsplikten ska se ut efter år 2021, då nuvarande regler upphör att gälla. Och inblandningskravet av lågutsläppsbränslen på bränsleleverantörer ser också ut att öka drivmedelskostnaderna framöver, enligt Noak Westerberg som ansvarat för utredningen.

– Det är väldigt svårt att bedöma prispåverkan, men det är rimligt att anta att priserna kan öka allt eftersom reduktionsnivåerna ökar, säger han.

Kan stå för minst halvering av utsläpp

Reduktionsplikten är mer direkt ett miljöstyrmedel än reseavdraget. Målet med förslaget som nu skickas till Regeringskansliet är att utsläppen från bensin och diesel ska halveras till år 2030.

Läs mer: Bred uppbackning bakom kvotplikt

Men samtidigt föreslår Energimyndigheten att det också ska läggas fram ett mål för hur inblandningen ska se ut fram till år 2045. Då bedöms nämligen problemet med det stora importberoendet av biodrivmedel, som i dag ligger på runt 85 procent, minska.
– För att investera i produktionskapacitet för biodrivmedel räcker det inte att veta vilka regler som gäller tio år framåt, säger Noak Westerberg.

Enligt den senaste statistiken har utsläppen ökat till följd av införandet av inblandningskraven. Detta eftersom ”reduktionsplikten blivit ett tak – istället för ett golv” för hur mycket utsläppen ska dras ner, enligt kritiker. Men det är inte en situation som förväntas fortsätta framöver, enligt Noak Westerberg.
– Om aktörerna inom Fossilfritt Sverige vill uppnå sina mål om fossilfrihet så kan inte reduktionsplikten sätta ett tak, för då går inte det. Jag lovar. Då kommer plikten snarast vara ett golv.

Läs mer: Hur ska biodrivmedelskakan räcka till alla?

I reduktionspliktsutredningen har en annan stor utmaning varit att sätta ner foten i frågan om hur Sverige bör beskatta höginblandade drivmedel framöver. Skatteundantaget som i dag gör att dessa drivmedel nästan kan konkurrera med de fossila alternativen hänger nämligen löst, eftersom det bygger på att Sverige får ett undantag från EU:s konkurrenslagstiftning.

Här landar Energimyndigheten i att förespråka att undantaget ska behållas. Men i det fall det inte går vägen, föreslås de höginblandade bränslena föras in i reduktionsplikten. Men hur det ska ordnas presenteras först när utredningen läggs fram.
– Vi ser en poäng med att stötta dem på ett bra sätt. Om det är skattebefrielse som ska gälla, eller om man ska göra något annat, det får vi väl se helt enkelt, säger Noak Westerberg.

Läs mer: Debatt: Etanolen behöver en nystart