Analys av 
Johanna Alskog

Nya klimatmål för konsumtion och export lär nog dröja

Den parlamentariska Miljömålsberedningen lyckades visserligen ta sig över mållinjen hand-i-hand och föreslå nya klimatmål för konsumtion, export och upphandling. Men det är tveksamt att en högerregering går vidare med förslagen, inte minst eftersom remissvaren spretar åt alla håll.

Är klimatmål för konsumtionen något som en högerregering sätter högt på priolistan?
Är klimatmål för konsumtionen något som en högerregering sätter högt på priolistan? Foto: Jonas Ekströmer/TT
Johanna Alskog

Blod, svett och tårar kanske är att ta i, men det var inte utan möda och viss politisk dramatik som Miljömålsberedningen i våras lyckades nå en överenskommelse om nya klimatmål för konsumtionen. Nu har förslagen varit på remissrunda och frågan är om inte betänkandet riskerar att bli en dammsamlare på miljödepartementet, trots att alla åtta riksdagspartier i beredningen står bakom förslagen.

Entusiasmen inför gällande miljö- och klimatmål är bitvis måttlig hos en del av de fyra högerpartier som nu är i färd med att bilda regering. Att dessa då ska lägga politisk kraft på att foga ytterligare klimatmål – för konsumtion, export och upphandling – till dem som redan finns, det ter sig inte direkt självklart.

Konjunkturinstitutet genomför ett statligt lustmord av förslagen, Energimarknadsinspektionen ligger inte långt efter och Svenskt Näringsliv säger – nej.

Spretig remissrunda

Något som ytterligare talar mot att Sverige snart ska ha klimatmål för konsumtionen är resultatet av remissrundan. Även i sin genre är den långa raden av remissvar en sällsynt spretig läsning. Konjunkturinstitutet genomför ett statligt lustmord på förslagen, Energimarknadsinspektionen ligger inte långt efter och Svenskt Näringsliv säger – nej.

Där finns också en hel del entusiasm bland vissa remissinstanser inför att sätta upp klimatmål för konsumtionen, exempelvis hos myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Energimyndigheten och Statskontoret. Även branschorganisationen Drivkraft Sverige hör till dem som ger tummen upp, men påpekar i sitt yttrande att det kommer bli en komplex uppgift att få fram ett system som beskriver både konsumtionsbaserade utsläpp samt klimatnyttan av exporten och som också måste bli internationellt accepterat.

Ingen enkel övning att genomföra

Drivkraft Sverige är bara en i raden av remissinstanser som lyfter samma sak – det gäller både entusiasterna och kritikerna – att det inte kommer vara någon promenad i parken att få ett målsystem på plats. Det är något som även en av Miljömålsberedningens egna ledamöter pekar på, i samtal med Altingets reporter, att det kan ta flera år bara att få fram ett färdigt förslag.

Det finns alltså rejäla frågetecken och invändningar mot förslagen som även skulle kunna få en regering där MP ingår i att tveka i steget. Så att en regeringen ledd av M-statsministern Ulf Kristersson, som vilar på KD, M och L, skulle lägga upp de här förslagen högt på prio-listan tycks osannolikt.

Vad gäller förslaget om att offentlig sektor ska gå före genom högre klimatkrav, så är kommunernas inställning varierande. Remissvaret från Sveriges kommuner regioner, en blytung remissinstans i sammanhanget, är försenat. Kanske har organisationen mycket att stå i, kanske är frågan kontroversiell.

Havet står dessutom först i kön

Ytterligare en faktor som pekar på att Miljömålsberedningens betänkande kan bli liggande ett bra tag i en låda på miljödepartementet är att det finns ett annat betänkande som kan anses stå före i kön. Det gäller det betänkande om havspolitiken som beredningen lämnade över till regeringen i början av år 2021, men som S-regeringen inte gjort proposition av.

Inför den överenskommelsen var det få tjuvnyp i förhandlingarna som nådde utanför sammanträdesrummet och den genuina politiska entusiasmen över havsförslagen tycks gå både bredare och djupare.


    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget