Nya förslag kan slå ut de idéburna skolorna

Utredningen om skolpengsnorm ska öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det kan ju låta bra, men tyvärr landar utredningen fel i flera av sina åtgärdsförslag.

Mindre skolor kan tvingas stänga ner

I delbetänkandet Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan föreslås regleringar som skulle innebära försämrad utbildningskvalitet och – tvärtemot syftet – kraftigt undergräva likvärdigheten mellan olika huvudmän. Mindre, idéburna skolor kommer att drabbas särskilt hårt. Vissa kommer att tvingas stänga ner.

Fremias medlemmar består till övervägande del av idéburna förskole- och skolhuvudmän som bygger på en demokratisk värdegrund och som återinvesterar sitt eventuella överskott i den egna verksamheten. Överskottet, i de få fall det finns, är minimalt och inte i närheten av de sex procent som skolpengsutredningen föreslår ska kunna dras av från grundbeloppet vid ersättningar till privata huvudmän.

Enligt utredningens beräkningar har de stora skolkoncernerna rörelsemarginaler på 5,8 procent i genomsnitt, medan samma siffra för de mindre huvudmännen ligger på 2,9 procent.

Det är svårt att avgöra hur rättvisande utredningens beräkningar är, men vi kan med säkerhet säga att marginalerna hos våra idéburna medlemmar är klart lägre än sex procent, särskilt hos de mindre verksamheterna. Och det är ju också vad utredningen själva kommer fram till. Ändå väljer de alltså att gå vidare med ett avdragsförslag på sex procent.

Koncernskolorna gynnas

Rapporten Fremiabarometern visar att en del av våra medlemmar inom skolsektorn redan i dag befinner sig i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Cirka 40 procent uppger att de har haft minskade intäkter under de senaste månaderna månaderna och 20 procent att de kommer att behöva minska personalstyrkan under de kommande sex månaderna.

Utredaren motiverar avdraget på sex procent med att kommuner har ansvar för att säkerställa att det alltid finns en skola i rimlig närhet till hemmet för alla skolpliktiga barn, ett så kallat utbudsansvar. Det som utredaren missar är att kommunerna och de vinstdrivande skolkoncernerna har helt andra förutsättningar än idéburna skolor.

Tyvärr bevittnar vi alltså ännu en utredning som misslyckas med att beakta de avgörande skillnaderna mellan idéburna och vinstutdelande skolor.

Till exempel är det enklare för dem att snabbt anpassa sina verksamheter vid minskat elevantal. Det beror på att koncerner och kommuner vanligtvis bedriver ett flertal större enheter, medan idéburna huvudmän är mindre och varken har samma ekonomiska marginaler eller flexibilitet.

De idéburna aktörerna har högre kostnader per elev på grund av fasta strukturella utgifter som inte kan skalas ner i samma takt som elevantalet minskar, särskilt inte i glesbygd. Dessutom har idéburna skolor i glesbygd ofta målgrupper som annars skulle falla inom ramen för kommunernas utbudsansvar.

Utredningen har misslyckats

Skolpengsutredningens förslag skulle slå betydligt hårdare mot de idéburna skolorna än mot de vinstdrivande. Tyvärr bevittnar vi alltså ännu en utredning som misslyckas med att beakta de avgörande skillnaderna mellan idéburna och vinstutdelande skolor.

Utredningens förslag kommer inte att skapa mer likvärdighet. Tvärtom, de riskerar att slå ut idéburna skolor i betydligt högre grad än vinstdrivande, vilket står i direkt konflikt med friskolereformens grundläggande syfte.

Utredaren och regeringen måste nu ta till sig av kritiken i Fremias och andras remissvar och beakta de idéburna skolornas förutsättningar i sitt fortsatta arbete med slutbetänkande och eventuella propositioner.