"Ny skatt på bekämpningsmedel kan bli slag i luften"

Av: Helena Jonsson

förbundsordförande Lantbrukarnas riksförbund, LRF

Skatten på bekämpningsmedel ska eventuellt ses över och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, håller med Naturskyddsföreningen och Polarbröd om att skatten skulle kunna vara ett verktyg för att styra användningen av växtskyddsmedel. Frågan är emellertid mot vad den ska styra? I dag står många av Sveriges odlare inför en situation som inte erbjuder någon valmöjlighet. För flera växtskyddsproblem finns i bästa fall ett enda fungerande växtskyddsmedel att tillgå vid behov, ofta inget alls. Risken är med andra ord överhängande att en ändrad bekämpningsmedelsskatt inte skulle få någon styrande effekt utan endast bli ett slag i luften som fördyrar för odlarna.

Liten marknad med strikta regler

Reglerna för att godkänna växtskyddsmedel är desamma i hela Europa men Sverige har färre tillåtna medel än andra EU-länder. Sverige har 156 godkända ämnen jämfört med Frankrikes 318. Det beror givetvis på att behovet är mindre här, men också på att försäljningen är så liten att många tillverkare inte tycker att det är lönsamt att låta godkänna växtskyddsmedel i Sverige. En liten marknad i kombination med ett strikt tillämpat regelverk gör därför att Sveriges odlare inte har samma tillgång till växtskyddsmedel som odlarna i våra viktiga konkurrentländer såsom Nederländerna, Spanien och Tyskland.

Det stämmer att en differentierad skatt har tillämpats i Danmark sedan år 2013. Vilken effekt den kommer att få på den danska förbrukningen är dock möjligt att säga först efter att statistik för år 2016 har sammanställts, enligt utredaren själv.

Tveksamt om användningen ökar

I Sverige har försäljningen av växtskyddsmedel legat på nästan samma nivå i flera år. Att den varierar något mellan åren är givet – behovet skiftar beroende på om vädret har gett många insekter och svampar, hur mycket som odlas av olika grödor och var i landet odlingen sker. En del odlare kan också i förväg ha köpt medel för ett eventuellt framtida behov. Att prata om att användningen av växtskyddsmedel ökar i Sverige kan därför bli felaktigt.

Det som är verkligt väsentligt i sammanhanget är att se till att riskerna inte ökar. Det gör de inte, enligt Naturvårdverket. I regelverket för att godkänna växtskyddsmedel finns stupstockskriterier som gör att vissa medel överhuvudtaget inte kommer ut på den svenska marknaden.

Inte bra med skatt på såpa

I likhet med Naturskyddsföreningen och Polarbröd anser LRF att det är kontraproduktivt med en skatt på de växtskyddsmedel som egentligen bör klassas som allmänkemikalier, till exempel såpa och paraffinolja. Den gör det onödigt svårt för dessa medel att bli godkända i såväl konventionella som ekologiska odlingar. Det är ingen önskvärd situation då EU:s regelverk redan är snårigt nog.

Allt vilar på bonden och konsumenten

Naturskyddsföreningen och Polarbröd vill att svenskt lantbruk ska leda ett miljövänligt arbete. Faktum är att svensk växtodling redan är ledande i miljöarbetet. Och som den nya miljörörelse som Sveriges bönder är vill vi fortsätta att ligga i framkant men inte riskera att vår hållbara produktion konkurreras ut för att våra villkor markant skiljer sig från resten av EU. Det tjänar ingen på, framförallt inte miljön. Ett viktigt medskick till regeringen inför en möjlig översyn av bekämpningsmedelsskatten blir därför följande: Glöm inte att det är bondens dagliga arbete och konsumenternas aktiva val som är garanten för den svenska produktionens alla mervärden, inte lagstiftningen. Med det i minnet kan vi ge Sveriges odling rätt förutsättningar att växa.