Nu tar EU tag i lastbilarnas CO2-utsläpp

Utsläppen från nya tyngre lastbilar bör minskas med 30 procent fram till år 2030. Det är grunden i förslaget från kommissionen som presenterades under torsdagen efter flera års förarbete. Utsläppsmålet är dock fortsatt bara indikativt. 2022 ska nivån fastställas, tillsammans med att utsläppstandarden utvidgas till att också omfatta alla andra tyngre transportfordon. Det är nivåerna av utsläpp i nyfordonsförsäljningen 2019 som föreslås ligga som utgångspunkt för tillverkarna, som sedan också föreslås behöva nå ett delmål om att få ner utsläppen med 15 procent till år 2025.

Läs mer: Utsläppsnivåerna ska fastställas genom nytt verktyg

Koldioxidutsläppen från denna sektor har hittills varit oreglerade i unionen. Även om de står för endast runt fem procent av unionens totala utsläpp, så har de ökat med 25 procent sedan 1990, rapporterar europeiska miljömyndigheten EEA.

Premie möter kritik

Introduktion av låg- och nollutsläppstekniker föreslås premieras genom att fordon med dessa tekniker ska kunna räknas av med en större effekt mot de totala utsläppen från bolagen. Flera medlemsländer hade istället efterfrågat obligatoriska försäljningskrav av dessa fordon framför premier, och kommissionens grepp möter också kritik från transportköpare och miljöorganisationen Transport and Environment, T&E.
– Vi menar att en sådan premie är farlig, då den kan urholka den totala utsläppsminskningen som är möjlig inom sektorn, säger Stef Cornelis vid T&E till Altinget.
Organisationen menar även att den föreslagna utformningen av premien endast belönar sådant som redan är på väg att ske, då flera tillverkare redan nu planerar att börja försäljningen av exempelvis ellastbilar

EU släpar efter konkurrerande marknader

EU är sist ut bland de större marknaderna med att ställa upp utsläppskrav för den tyngre transportsektorn. Japan, Kina och Indien har redan motsvarande åtgärder på plats. Den föreslagna utsläppskraven i EU är dock något agressivare än deras motsvarigheter.
– Men de har åtminstoende standards, den europeiska marknaden ligger långt efter här och kan förlora marknadsandelar om de inte kommer ikapp, fortsätter Stef Cornelis.

I USA och Kanada finns också redan utsläppsminskningskrav på plats. Dessa ligger i nivå med den föreslagna i EU, menar forskningsorganisationen ICCT som jämfört de olika styrmedlena. Men i USA har de också introducerat utsläppskrav på släpvagnar, vilket ytterligare minskar utsläppen med uppskattningsvis nio procent, berättar Felipe Rodriguez på ICCT för Altinget.
– Om EU ska fortsätta att säga sig vara ledande på det klimatpolitiska området så behöver de göra mer på det här området, säger Stef Cornelis vid T&E.

Från tillverkarnas sida så pekar man på att marknaden redan nu driver på för så låga utsläpp som möjligt, framför allt genom krav på sänkt bränsleförbrukning då bränslets andel tar upp nära en tredjedel av kostnaderna för transportköpare. Branschorganisationen ACEA menar därför att de tekniska möjligheterna till att ytterligare dra ner utsläppen är relativt få för tillfället, och har själva efterfrågat att utsläppskraven ska läggas på 16 procent till 2030.

Sverige ställde inte krav på högre mål

Bland medlemsländerna har bland annat Irland och Nederländerna efterfrågat utsläppsminskningskrav på en nivå mellan 34 och 45 procent till år 2030. För svensk del har regeringen inte fastställt en önskad målnivå, men i deras positionspapper trycker de på att EU-förslaget behöver läggas på en ”tillräckligt krävande” nivå för att kunna bidra till att uppnå de nationella transportsektorsmålen på 70 procents utsläppsminskning till år 2030.

Om EU ska fortsätta att säga sig vara ledande på det klimatpolitiska området så behöver de göra mer på det här området. 

Stef Cornelis, miljöorganisationen T&E

Mikael Johannesson på VTI pekar på att det utifrån den svenska målsättningen om nettonollutsläpp till år 2045 bör vara otillräckligt med 30 procentiga utsläppsminskningskrav till år 2030, då många tyngre fordon är i drift efter 15 år. Sammantaget beräknas kommissionens föreslagna krav kunna leda till minskade utsläpp på runt 54 miljoner ton under den aktuella tidsperioden, vilket motsvarar nära ett årligt utsläpp från hela Sverige.

Höjda utsläppskrav förespråkas på personbilssidan

Under onsdagen diskuterades också motsvarande förslag för lättare transportfordon och personbilar, som presenterades i november, i EU-parlamentets miljöutskott. Den ansvariga parlamentarikern som har hand om förslaget i parlamentet, Miriam Dalli från den socialdemokratiska gruppen, tyckte där att kommissionen har lagt ambitionsnivån för utsläppsminskningskraven för lågt.

Istället för att sätta kraven på föreslagna 30 procents minskning till år 2030, vill hon höja ambitionsnivån så att personbilstillverkare ska halvera utsläppen från de samlade fordon som lämnar fabrikerna samma år. Det är också den nivå som förespråkas av svenska myndigheter.

Läs mer: Myndigheter: Bilutsläppsmålen borde vara mer ambitiösa

Hon avfärdar kritiken som bland annat förts fram av EU-kommissionären Canete om att mål på den nivån skulle få en negativ effekt på den europeiska arbetsmarknaden.
– Konsekvensanalysen från kommissionen själva pekar på att skarpare mål skulle leda till fler jobb, inte färre, säger Dalli i en intervju med tidningen Euobserver.

Artikeln har uppdaterats efter att förslaget presenterats. Läs mer om förslagen på kommissionens hemsida.