Naturskyddsföreningen och WWF: Därför stoppar vi vår samverkan med Skogsstyrelsen

DEBATT. Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF kommer inte att delta i samverkansgruppen kring nyckelbiotoper så länge frågetecken kvarstår kring den paus i inventeringen av skyddsvärd skog som Skogsstyrelsen har beslutat om. Det skriver företrädare för de båda miljöorganisationerna.

Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen

Peter Westman
Naturvårdschef Världsnaturfonden WWF

Skogsstyrelsens plötsliga beslut om att pausa inventeringen av särskilt skyddsvärd skog, så kallade nyckelbiotoper, damp ned och skapade stor oro för Sveriges naturvård för två veckor sedan. För att Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF ska kunna fortsätta delta i det arbete som pågår kring nyckelbiotoper mellan myndigheten och skogsbruket och oss två organisationer, krävs att vi får en försäkring om att inte skyddsvärda skogar kommer att avverkas.

Nav för ekosystemet

Grundpremissen är enkel: Sverige har många områden med särskilt skyddsvärd, känslig skog och natur – så kallade nyckelbiotoper – som spelar en avgörande roll både som livsmiljö för hundratals rödlistade arter och som ett slags nav för ekosystemet i den svenska skogen. Problemet är att vi inte vet var många av dessa områden finns, och i vilken omfattning. Därmed blottas några av våra viktigaste skogsområden för avverkning, där markägare ibland ovetande brukar skogen i områden som borde skyddas. För att spåra dessa nyckelbiotoper har inventering varit en mycket viktig stomme i naturvårdsarbetet, inte minst i nordvästra Sverige där kunskapen är som sämst.

Pausad inventering av nyckelbiotoper

För att försöka få samsyn kring bruk och naturvård i den svenska skogen startade Skogsstyrelsen nyligen en samverkansgrupp för att arbeta med just nyckelbiotoper. Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF, de enda som bjöds in från miljörörelsen, anslöt sig med en genuin vilja att bidra konstruktivt till arbetet med att öka kunskapsunderlaget om var det finns nyckelbiotoper och hur skogen bör skyddas.

Men häromveckan meddelade Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist att myndigheten beslutat att pausa inventering och registrering av nyckelbiotoper. Det var ett beslut som föregrep det arbete som samverkansgruppen kring nyckelbiotoper är mitt inne i, och som är olyckligt då det skapar ytterligare förvirring för markägarna och oro om att värdefull skyddsvärd skog kan komma att avverkas i fjällkommunerna. Beslutet strider även mot regeringens ambitioner om att skyddsvärd skog inte ska avverkas.

Ändrade spelregler

Med beslutet om en paus i inventeringen av skyddsvärd skog har Skogsstyrelsen förändrat förutsättningarna för arbetet avsevärt. De har föregripit processen i samverkansgruppen, ändrat spelreglerna, och sett till att det i nuläget inte hämtas in mer kunskapsunderlag om nyckelbiotoper i den del av Sverige där de sista stora sammanhängande områdena av skyddsvärda skogar finns. Myndighetens beslut skapar dessutom en allmän oreda i det egna arbetet eftersom det inte finns några nya rutiner i beredskap.

Eftersom Skogsstyrelsen tills vidare inte längre kommer att inventera, registrera och förse markägare med kunskap om nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, lämnas det till ideella krafter att försöka hitta okända nyckelbiotoper. Det är inte heller rimligt att lägga över Skogsstyrelsens arbete med att hjälpa markägarna att kartlägga skyddsvärd skog på markägarna själva. Det kräver kompetens och arbete som inte alla markägare kan bidra med.

Förtroendeproblematik

Myndighetens pausbeslut har skapat en tydlig förtroendeproblematik. För att Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden ska finna det meningsfullt att ändå återgå till arbetet i samverkansgruppen behövs tydliga och ändrade förutsättningar. Vi två organisationer är beredda att fortsatta i Skogsstyrelsens samverkansgrupp under förutsättning att:

  1. Vi får en förvissning om att inga områden med höga naturvärden kommer att avverkas under Skogsstyrelsens ”paus” i nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige. Detta genom att inrätta en mekanism där myndigheten tar ansvar för att säkerställa det.
  2. Skogsstyrelsen presenterar en tydlig plan om hur lång pausen kommer att vara och vilka resurser som tillsätts för att snabba på processen i samverkansgruppen så att vi kan få till stånd ett bra arbetssätt för alla aktörer. I detta kommer det vara viktigt att arbetet i samverkansgruppen genomförs i rätt ordning. Det vill säga, först och främst måste området kartläggas utifrån all tillgänglig kunskap, därefter vill vi se ett rådrum för vidare dialog om hur kunskapen ska hanteras.
  3. Fler miljöorganisationer bjuds in att delta i samverkansgruppen, och att Skogsstyrelsen tar hjälp av en extern processledare som säkerställer jämvikten och balansen i gruppen.
  4. Slutligen vill vi få en försäkring om att Skogsstyrelsen respekterar arbetet i samverkansgruppen kring nyckelbiotoper och inte fattar fler beslut som föregår arbetet.

Förtroende är något som byggs upp genom dialog och ömsesidig respekt för överenskomna arbetssätt. Vi hoppas att kunna fortsätta arbetet tillsammans med Skogsstyrelsen och skogsbrukets aktörer kring nyckelbiotoperna men om det ska vara möjligt så måste vi få försäkrat att inte värdefull skyddsvärd skog sätts på spel genom Skogsstyrelsens beslut.

Forrige artikel "Varje laddstolpe ett steg mot att rädda världen" Næste artikel "Vi avser att bjuda in fler miljöorganisationer"
  • Rapportera

    Mats S Johansson

    Får inte jag bestämma så vill jag inte vara med!!!

    Det är inte första gången Johanna reagerar som en trotsig treåring. När hon inte fick det som hon ville i Viltförvaltningsdelegationen i Gävleborg hoppade hennes representanter av samarbetet. Den gången belönades hon av regeringen några månader senare genom att Miljöministern dubblade antalet representanter med, enligt Johanna, riktiga synpunkter på hur svensk viltförvaltning ska gå till.

    Kommer hennes taktik att sätta sig på tvären och ställa ultimata krav för att samarbeta att belönas av Regeringen ännu en gång eller kommer den biologiska mångfalden i den svenska skogen att vinna den här gången?

    Äntligen har Sverige fått en GD i ett statligt verk som inser att man aldrig kan uppnå varaktigt positiva resultat genom att straffa dem som gör rätt. Äntligen har Sverige fått en GD i ett statligt verk som törs utmana miljöorganisationer som drabbats av hybris efter att ha fått allt de pekat på av fega svenska politiker oavsett partifärg som tycker att det är skönt att någon annan gör jobbet åt dem när det gäller att ta impopulära beslut.

    När Herman Sundqvist låter båda sidorna i en mycket polariserad fråga möta sina egna argument istället för att, som många GD-ar för honom, ”take the easy way out” och låta den för tiden rådande populismen vinna, då reagerar den ena sidan, miljöorganisationerna, fackföreningar och SRs Miljömorgon som en trotsig treåring.

    Någon som hört något från den andra sidan? Varför är det tyst som i graven från den sidan?

    Jag tror att det är det för att den inser att trycket på skogsägarna att inte avverka skyddsvärd skog i området det gäller aldrig har varit större än nu. Genom att avverka under tiden som Hermans ”experiment” pågår devalverar de sina starkaste argument (frihet under ansvar, respekt för äganderätten) i debatten om hur den biologiska mångfalden ska bevaras i svensk skog.

    Har jag rätt så räddar Herman genom sitt agerande mer skyddsvärd skog i Sverige än Johanna och Peter, med sin ”piska de som gör rätt”- och konfrontations-taktik kommer att rädda under hela sin livstid.

    Har jag fel så har jag ber jag om ursäkt om jag upprört någon.

  • Rapportera

    Bertil Lundgren · Agronom

    Ansvarsfullt och hållbart agerande från GD?

    Det är inte seriöst att agera så att vi inte ens får kunskap om den spillra av "naturskog" som finns kvar. Svenskt bolagsskogsbruk och staten har inte mycket att yvas över.

    Internationellt sett har vi en låg andel skyddad areal. Trots att vi är ett välmående land med mycket välmående direktörer och aktieägare.

    Ynkligt är bara förnamnet. GD:n borde omgående sparkas.