MP vill behålla ett kolkraftverk

VATTENFALL. Miljöpartiet kan gå med på att Vattenfall säljer sin tyska kolkraft om bolaget behåller ett av kraftverken – och stänger ned det. Hur Miljöpartiets medlemmar ser på den kompromissen lär framkomma vid partiets kongress i juni.

Linus Petterson, Miljöpartiet i Eskilstuna, är övertygad om att det råder en enighet inom partiet vad som är det rätta: Att Vattenfall behåller och successivt stänger ned hela sin tyska brunkolsverksamhet och att Sverige på så sätt tar sitt klimatansvar.

Tillsammans med fem andra medlemmar har Linus Pettersson lagt en motion till partiets kongress i juni om att detta bör vara partiets uttalade mål.

– Som parti är vi ganska enigt att vi ska göra det som är bäst för miljön. Jag tror det är bra för våra väljare att det blir tydligt vad MP tycker, säger Linus Pettersson.

En försäljning vore olycklig, enligt honom.

– För klimatet vore det inte alls bra. Men vi är en mindre del av regeringen, det får man inse.

Och det är inte bara att Miljöpartiet är en mindre del av regeringen som spelar in, utan även det faktum att stödet i riksdagen för en försäljning är stort. Det konstaterar Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson. Det är bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som vill behålla den, ack så besvärliga, tyska brunkolen.

Därför har Miljöpartiet nu landat i en kompromiss, en utväg som ska rädda hedern på det gröna partiet som i opposition hade en så stursk svansföring i frågan.

– Vi godkänner inte en affär om det inte finns en tydlig klimatvinst, säger Lise Nordin.

Klimatvinsten skulle uppnås genom att ett kolkraftverk inte säljs, utan kvarstår i Vattenfalls ägo och successivt fasas ut, exempelvis Jänschwalde i Brandenburg.

– Det är den anläggningen som har störst klimatutsläpp, säger Lise Nordin.

Om nya dagbrott kunde stoppas, vore det ett alternativ till att behålla ett kraftverk. Hur det stoppet skulle gå till rent praktiskt, i kombination med en försäljning, vet dock inte Lise Nordin.

Mer komplicerat än MP anade

Lise Nordin säger att frågan om Vattenfall och brunkolen är mer komplicerad är vad Miljöpartiet trodde. Ett exempel från den tyska energipolitiken är att den tyska staten måste ge tillstånd till ett bolag som vill stänga någon form av elproduktion.

Ett annat exempel är att en tydlig – mer radikal  – klimatstyrning av det statliga bolaget skulle kräva ändrade ägardirektiv. Problemet för regeringen är att ägardirektiv måste få tummen upp från riksdagen.

– I riksdagen finns det inte stöd för en tydligare klimatstyrning av Vattenfall. Därför tvingas vi styra inom befintliga direktiv, säger Lise Nordin.

I Miljöpartiets och Socialdemokraternas regeringsöverenskommelse står att regeringen ska "styra Vattenfall så att företaget avbryter den expansion av brunkol som Fredrik Reinfeldt tillåtit". Lise Nordin är inte säker på hur man bör se på löftet i ljuset av den tillståndsprocess för nya dagbrott som löper på i Tyskland, vilket Svenska Dagbladet skrev om tidigare i veckan.

– Det är svårt att veta; det är en komplicerad fråga både juridiskt och politiskt, säger hon.

Expansion stoppad enligt bolaget

Men enligt Vattenfall är det tydligt. Tillståndsprocesserna löper visserligen på, men är inte detsamma som att någon expansion pågår, utan den är stoppad, enligt Mikael Petrovic Wågmark, presschef på Vattenfall.

– Vi kommer inte att fatta något investeringsbeslut så länge ägarfrågan inte är utredd, säger han.

Forrige artikel Finansdepartementet rekryterar miljö-GD Næste artikel Lång väg till ny skatt på lastbilar
Teknikbytet i klimatkampen kämpar för att ta fart

Teknikbytet i klimatkampen kämpar för att ta fart

COP24. Verktygen och vägarna finns där, men smörjmedlen saknas för att få det tekniska klimatsamarbetet att riktigt ta fart. Förhoppningarna om att Parisavtalets regelbok ska lösa detta är dock få hos parter som följer samtalen.