MP: Regeringen bedriver en aktiv klimatslakt

Tidöpartierna har jobbat i motsatt riktning genom att ändra och ta bort klimatlagstiftning utan att sätta nya reformer på plats. Förutom den omtalade sänkta reduktionsplikten och sänkningen av bränsleskatten som har gett stora utsläppsökningar finns många andra exempel på hur klimatpolitik motarbetats.

Regeringens ”klimatslakt”

Regeringen har stoppat införandet av klimatkrav vid nybyggnation och vid offentlig upphandling, tagit bort skattereduktionen för solelsproduktion (den så kallade 60-öringen), slopat flygskatten, slaktat stödet för energieffektivisering och bromsat utbyggnaden av förnybar energi. Tyvärr är detta bara några exempel på regeringens aktiva klimatslakt.

Tidöregeringens politik har lett till den största utsläppsökningen på 15 år.

Effekterna har också varit tydliga. Tidöregeringens politik har lett till den största utsläppsökningen på 15 år – dessutom mitt i en lågkonjunktur. Sveriges nationella klimatmål för 2030, och även ett av EU:s bindande klimatmål, tar sikte på de utsläpp som sker utanför industriernas handel med utsläppsrätter.

Fram till år 2023 hade tidigare regeringar jobbat ner dessa utsläpp till årliga 26,8 miljoner ton koldioxid. Detta arbete revs snabbt upp av Tidöpartierna. Under år 2024 ökade utsläppen rekordsnabbt till 30,3 miljoner ton (preliminära siffror) och med nuvarande beslutad klimatpolitik beräknas utsläppen för i år vara högre än innan Tidöpartierna tog över klimatarbetet.

Klimatpolitiken skjuts på framtiden

När vår klimatminister upprepar att utsläppen nu minskar bör vi alla fråga oss hur mycket, hur snabbt och jämfört med vad? Kommer nästa regering få ta över en klimatpolitik med högre utsläpp än för fyra år sedan eller kommer det ”bara” att röra sig om fyra förlorade år för klimatet? Fyra mycket viktiga år.

När vår klimatminister upprepar att utsläppen nu minskar bör vi alla fråga oss hur mycket, hur snabbt och jämfört med vad?

Innan sommaren frågade jag vår klimatminister Romina Pourmokhtari (L) vilka nya åtgärder som hon och regeringen tänkt att presentera för att minska utsläppen i syfte att nå Sveriges och EU:s klimatmål. Klimatministern svarade följande:

”I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen att återkomma med ytterligare förslag på utsläppsminskade åtgärder. Exakt vilka åtgärder som kommer att vara aktuella är föremål för förhandling inom ramen för framtagandet av budgetpropositionen.”

Tre krav för trovärdig klimatpolitik

När det handlar om klimatpolitik kopplat till budgeten är tre saker helt avgörande:

1. Fossilt behöver bli dyrare
2. De hållbara alternativen i form av el, biodrivmedel, kollektivtrafik med mera måste bli billigare och
3. Det krävs omfattande satsningar på naturområdet för minskade utsläpp och ökat koldioxidupptag.

Levererar Pourmokhtari på det har hon gjort sitt jobb.

Stundande miljöpolitisk katastrof

Det är nu upp till bevis för regeringen. Kommer de lyckas komma ned till de utsläppsnivåer Sverige hade jobbat sig till när regeringen tog över 2023 eller kommer man efter fyra års styre att ligga kvar på högre utsläppsnivåer än när man började?

I en tid där det är uppenbart för de flesta att utsläppen behöver minska i en högre takt än någonsin förr ser det ut att bli ett katastrofalt resultat av regeringens politik. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för 80 extra miljarder i den kommande budgeten.

Kommer det att finnas utrymme för att, det sista året på mandatperioden, äntligen satsa pengar på nödvändiga klimatåtgärder eller kommer regeringen än en gång blunda för klimatförändringarna som vi står inför?