M: Höghastighetsjärnväg – ett illa utrett projekt

DEBATT. Höghastighetsjärnvägen ligger som en blöt filt över infrastrukturdebatten. Regeringen måste lyssna på Riksrevisionen och låta Trafikverket göra en genomlysning av hela projektet, skriver Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus.

Maria Stockhaus (M)
Riksdagsledamot, trafikutskottet och trafikpolitisk talesperson


Vi befinner oss i ett allvarligt läge. Många människor är oroliga för sig själva och för sina nära och käras hälsa. Just nu ska fokus ligga på att få kontroll över smittspridningen och begränsa konsekvenserna för jobb och företag.

Det finns dock en tid efter corona när Sverige ska stå starkt och vara beredd att bygga upp vår ekonomi igen. Infrastrukturfrågor kommer då vara mycket viktiga. Att de just nu mycket prövade flygbolagen, åkeriföretagen, taxiföretagen, hamnarna och lokaltrafiken överlever krisen kommer att vara viktiga delar när svensk ekonomi återstartar med full kraft.

"Bekymmersamt"

Tyvärr ligger frågan om höghastighetsjärnväg som en blöt filt över hela debatten om infrastruktur. Nyligen presenterade Riksrevisionen sin rapport om regeringens hantering av frågan.

I sak tar myndigheten inte ställning, vilket är både rimligt och klokt. I stället granskar Riksrevisionen om regeringen har utrett frågan enligt de riktlinjer som regering och riksdag beslutat. I korthet är svaret nej.

Detta är bekymmersamt. Inte minst eftersom höghastighetsjärnvägen är den största infrastrukturpolitiska frågan på många decennier. Oberoende bedömare har beräknat att projektet i slutändan kommer att kosta runt 400 miljarder kronor.

MP dikterar villkoren

I regeringens svar till Riksrevisionen motiverar de bristerna med att frågan diskuterats under lång tid. Det är ett anmärkningsvärt svagt argument. Socialdemokraterna låter regeringskollegan Miljöpartiet diktera villkoren och stödpartierna Centern och Liberalerna tillåter detta att ske.

Miljöpartiet ser tåg som den enda vägens politik, det färdsätt som ska konkurrera ut fossildrivna bilar, båtar och flygplan.

Det är dock en myt att valet står mellan klimatsmarta eldrivna tåg och fossilt drivna flygplan, båtar och bilar. Innan höghastighetsjärnvägen är färdigbyggd efter år 2050 kommer båtar, flygplan och bilar med stor sannolikhet att drivas av fossilfria drivmedel. Den tekniska utvecklingen går fort och stora internationella företag över hela världen satsar miljarder kronor på forskning kring miljövänliga motorer.

Fasa ut fossilt drivna

Tåg är ett lysande färdsätt fram för allt i pendlingsområden kring storstäderna. Moderaterna tror på forskning och innovation och detta gör att vi kan analysera vilket färdmedel som gör mest nytta i respektive del av Sverige. Det är inte båtar, flygplan och bilar som tillhör gårdagens färdmedel utan de fossila motorerna som driver dessa fordon. Framtiden handlar om att fasa ut dessa fossilt drivna motorer till förmån för exempelvis vätgas, el och biobränsle.

Ett illa berett projekt

Riksrevisionen konstaterar att frågan om höghastighetsjärnväg inte genomgått en ordentlig analys i form av den sedan länge vedertagna så kallade fyrstegsmodellen. Kostnadsberäkningarna för projektet höll länge ”låg kvalitet” och problembeskrivningarna är ”översiktliga och utan mer ingående analys”.

Regeringen har valt att inte ge Trafikverket i uppdrag att bedöma projektet utifrån den vanliga hanteringen av stora infrastrukturpolitiska satsningar. Det är mycket anmärkningsvärt.

Resultatet är ett illa berett och mycket dyrt projekt som vi alla kommer tvingas betala via skattsedeln under decennier framöver. Det minsta skattebetalarna kan begära av regeringen är att beslut som rör hundratals miljarder kronor av deras skattepengar har beretts grundligt och allsidigt.

Göra om och rätt

Moderaternas uppmaning till regeringen är att lyssna på Riksrevisionen och be Trafikverket göra en grundlig genomlysning av hela projektet. Det är nu det finns möjlighet att göra om och rätt i frågan om höghastighetsjärnväg. Moderaterna hoppas att regeringen visar ledarskap och tar den chansen.

Forrige artikel Holm (V): Inför ursprungsmärkning av drivmedel – sluta göm er bakom Bryssel Holm (V): Inför ursprungsmärkning av drivmedel – sluta göm er bakom Bryssel Næste artikel Debatt: Förstår ens SD vad en halv Norrbotniabana innebär? Debatt: Förstår ens SD vad en halv Norrbotniabana innebär?
  • Rapportera

    Håkan Norén, Nyköping · Järnvägsdebattör

    Bygg stambanor för gods ochsnabbtåg i 250.

    Att bygga höghastighetsbanor i Sverige är definitivt fel. Däremot är det nödvändigt att bygga nya stambanor - men då som vanliga standardjärnvägar för 250 km/t. Det skulle alltså bli möjligt att köra snabbtåg i den farten. Men också ta godståg. På en höghastighetsbana är det inte ens tekniskt möjligt att köra ett godståg.

    Om vi i stället satsar på vanlig standardbana för 250 km/t (249 för att vara korrekt) kan lågtraktiden för personresenärer utnyttjas frör godstransporter. Västra stambanan är redan idag praktiskt taget fullbelagd. Det är stor efterfrågan för tåglägen för regionaltåg och på mer godskapacitet.

    Någon lättnad blir det förstås om ett och annat direkttåg mellan de tre storstäderna flyttas till en ny bana. Men det motsvarar inte på långa vägar det behov som finns redan idag och behövs i framtiden för att flytta gods från landsväg till järnväg - av miljöskäl.

    Den enda rimliga lösningen är att satsa på nya stambanor som vanliga standardbanor för 250 km/t. Det borde de poltiska partierna kunna ena sig om.

    Jag har utvecklat det här i ett par debattartiklar i Dagens Samhälle och Dagens Nyheter. De är inte dagsfärska, men i huvudsak relevanta.
    https://www.dagenssamhalle.se/debatt/sakra-naringslivets-behov-av-godstransporter-21517
    https://www.dn.se/asikt/bygg-riktiga-stambanor-for-alla-sorters-tag/

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

Nattågsupprustning dröjer – inget besked från Eneroth

LÅNELÖFTE. Trafikverket vill köpa in nya nattågsvagnar för 3,7 miljarder kronor. Men infrastrukturministern ger inga besked i höstbudgeten och utlovar inte heller något besked till våren. "Det är ju en avsevärd summa" säger Tomas Eneroth.