LRF: Vi förväntar oss regleringsbrev mot tomma hyllor och krångel

DEBATT. Vårens halvtomma butikshyllor borde göra det lätt för regeringen att prioritera mat och lantbruk i 2021 års regleringsbrev. Det måste ingå i myndigheternas uppdrag att trygga en ökad svensk produktion, skriver LRF:s Palle Borgström.

Palle Borgström
Förbundsordförande, LRF


Fler myndigheter måste få uppdrag i regleringsbreven som stärker svensk livsmedelsproduktion och minskar miljöpåverkan. Vårens halvtomma butikshyllor och diskussionerna om försörjningstrygghet som följde, borde göra det lätt att prioritera mat och lantbruk. Om en dryg månad skriver departementen nästa års regleringsbrev och LRF förväntar sig att följande uppdrag till myndigheterna inkluderas 2021:

  • Ta fram inventeringsmetoder för att kartlägga viltskador.
  • Inför en handläggningsgaranti på sex månader.
  • Digitalisera miljötillståndsprocesserna.

Krävs systematisk uppföljning

I jordbruket orsakar vildsvinen skador för 1,1 miljarder kronor per år (SLU 2015). Siffran från SLU har ett par år på nacken och allt pekar på en närmast explosionsartad ökning sedan dess. Ökningen syns i statistiken över avskjutningar och trafikolyckor samt i skador på våra medlemmars åkrar. Baserat på de skador som vildsvinen orsakar i fält, uppskattar LRF att motsvande 1 375 000 matkassar* per år aldrig ens når butiken. Detta är ett dolt matsvinn och resursslöseri.

Också andra typer av vilt orsakar stora skador och skördebortfall. Ändå görs det fortfarande ingen systematisk uppföljning från myndigheterna. För ett år sedan deklarerade Naturvårdsverket att lantbrukets kostnader för vildsvinsskador ska halveras till 2025 – ett beslut i rätt riktning. Skogsbruket kan redan i dag följa upp viltskadorna genom Skogsstyrelsens analyser och resultat. Det måste bli möjligt också inom jordbruket. Ge därför Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en systematik för uppföljning.

Bromsar investeringsviljan

Med en ny förvaltningslag 2018 räknade lantbruket med kortare handläggningstider. Tyvärr konstaterar vi att det fortfarande kan gå flera år mellan ansökan till beslut. Handläggningstiden för exempelvis ett investeringsstöd för energieffektivisering tar mycket längre tid än de sex månader som lagen tillåter. Det blir stoppklossar i maskineriet.

Enligt Tillväxtverkets rapport Enklare handläggningsprocesser och kortare handläggningstider från 2018 bromsar handläggningstiderna företagens investeringsvilja, vilket innebär ökad risk för att Sverige misslyckas med målen i den nationella livsmedelsstrategin samt miljömålen. Ge därför Statskontoret, myndigheten för effektiv statsförvaltning, i uppdrag att följa upp så att andra myndigheter tillämpar den nya förvaltningslagen fullt ut.

Behövs förenklad administration

En rad verksamheter i Sverige kräver miljötillstånd. Bland annat gäller det lantbruksföretag som har många djur och vill utöka sin verksamhet. LRF:s genomgång av de senaste fem årens miljötillståndsansökningar från mjölkgårdar visade att det i genomsnitt tar 18 månader att få ett miljötillstånd. Skillnaderna är stora mellan länen, och när ett tillstånd väl ges kan villkoren i praktiken ändå sätta stopp för planerna.

De senaste tio åren har antalet mjölkgårdar sjunkit från 6 000 till 3 200. Importen av mejeriprodukter har ökat från 25 till 30 procent, ofta från länder med större miljö- och klimatpåverkan. För varje gård som läggs ned förlorar dessutom i genomsnitt sju personer sitt arbete på landsbygden.

För en hållbar svensk produktion behövs en förenklad administration, ett digitaliserat ansökningssystem och en branschspecifik vägledning för företag med djur. LRF förväntar sig därmed att Tillväxtverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket får i uppdrag att göra dessa förbättringar.

En samhällsviktig verksamhet

Departementen bör inkludera LRF:s förslag i regleringsbreven för att:

  1. det ska bli lättare att producera hållbar mat i Sverige.
  2. fler ska våga satsa på en karriär i det gröna näringslivet och göra investeringar.
  3. det gröna näringslivet ska fortsätta bidra med lösningar för ett hållbart samhälle.

Allt talar för en ökad svensk produktion framöver. Vi har en nationell livsmedelsstrategi, svenska livsmedel ger jämförelsevis små klimat- och miljöavtryck och inte minst visar torkåret 2018 och covid-19-pandemin 2020 att livsmedelsproduktion är en samhällsviktig verksamhet som behöver prioriteras. Ge bonden rätt verktyg och förutsättningar för att lyckas.

Forrige artikel "Nu ligger bollen hos C och L" Næste artikel Forskare: Ta bort energiskatterna på elektrisk kraft och bränslen Forskare: Ta bort energiskatterna på elektrisk kraft och bränslen
Teknikföretagen: Sverige behöver en plan för EU-miljarder

Teknikföretagen: Sverige behöver en plan för EU-miljarder

DEBATT. Det finns en oro för att de resurser som nu görs tillgängliga i syfte att ge industrin en skjuts in i framtiden ska försvinna ned i svarta hål: dyra och löst definierade projekt. Vi uppmanar politiken att spendera pengarna rätt, skriver Teknikföretagen.