LRF: Löneutjämning kan ge färre permitterade hemma

DEBATT. Coronakrisen innebär att flera tusen personer blivit av med jobb. Inför ett statligt löneutjämningsbidrag för de gröna näringarna, så att de från högbetalande branscher ser ett alternativ till att stanna hemma med 100 procent bidrag, skriver Palle Borgström.

Palle Borgström
Förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund (LRF)


Världen befinner sig i en unik och utmanande situation just nu. Spridningen av coronaviruset covid-19 har gått fort fram över hela världen och påverkar oss alla i olika grad. Den största och mest akuta frågan för våra näringar, svensk livsmedelsproduktion och skogsnäring, handlar om tillgången på säsongsarbetskraft från andra länder.

En förödande kris

I dessa tider är det ett lyxproblem att det största problemet handlar om att få tag på arbetskraft. Men ett lyxproblem kan snabbt bli en förödande kris för svensk livsmedelsproduktion om våra medlemmar inte får tag i de 8 000 säsongsanställda som vanligtvis kommer vid den här tiden på året.

5 000 personer behövs inom livsmedelsproduktion och är avgörande för att vi ska ha svenska grönsaker och bär i år och 3 000 personer behövs för att det viktiga arbetet med att föryngra vår skog och plantera träd ska kunna utföras.

Pressade marginaler

Regeringen har presenterat ett par åtgärder för att gynna arbetsmarknaden, exempelvis tillfälligt slopad arbetsgivaravgift och slopat fribasbelopp för studenter. Det är bra och det kan hjälpa våra medlemmar att säkra produktionen. Men det kommer dessvärre inte att räcka.

De flesta svenska lantbruksföretag är ekonomiskt pressade i en tuff internationell konkurrens från länder med lägre produktionskostnader och mindre satsning på djuromsorg. I det läget, med väldigt pressade marginaler, blir alla utmaningar tuffa och gör det svårt att bygga en ekonomisk buffert.

År 2018 pratades det mycket om att svensk livsmedelsproduktion behöver bli mer stabil och robust. Men robustheten i svensk livsmedelsproduktion har dessvärre inte blivit starkare sedan torkan 2018. Tvärtom lider många fortfarande ekonomiskt av torkans sviter och ytterligare pressade marginaler.

"Väljer att stanna hemma"

Vår brist på ekonomisk buffert blir tydlig i kris. År 2018 handlade det bland annat om att kunna köpa dyra insatsvaror – som foder, frön för sådd och bränsle till arbetsmaskiner, när den egna produktionen torkat bort. Nu handlar det om att få tag på personal och kunna betala löner till säsongsanställda som inte har erfarenhet av jordbruksproduktion, något som sannolikt ger ett tapp i effektivitet.

På grund av coronakrisen har flera tusen personer inom olika branscher blivit av med sina jobb. Vi vill självklart göra det vi kan och se till att fler kommer i arbete, om än bara för en säsong. Men det är väldigt svårt för oss att konkurrera med tidigare lönekuvert, som nu avspeglar sig i en generös a-kassa och permitteringsvillkor. Risken är att permitterade väljer att stanna hemma i stället för att söka sig till en för dem ny bransch.

Se näringarna som alternativ

Att våra medlemsföretag erbjuder avtalsenliga löner spelar sannolikt inte någon roll för den som tjänar mer på sitt permitteringsavtal eller a-kassa än den personen skulle få för hårt arbete inom jordbruket.

Därför har LRF föreslagit att regeringen inför ett statligt löneutjämningsbidrag för de gröna näringarna, så att även de som kommer från mer högbetalande branscher, ser de gröna näringarna som ett alternativ till att i stället stanna hemma med 100 procent bidrag.

Måste prioriteras högre

I praktiken kommer detta bli en utmaning. Det innebär att den som jobbat länge kan få mindre betalt än de personer som måste läras upp. Men just nu är situationen extrem och att vi ens tvingas föreslå detta är ett symtom på ett problem som vi i de gröna näringarna kämpat med länge – för låg lönsamhet och för låga marginaler.

I kris blir det extremt tydligt att Sveriges matproduktion måste prioriteras högre. Vi måste kunna bygga ekonomisk buffert för sämre tider och vi måste ha en lönsamhet som tillåter nyinvesteringar. Sverige behöver matproduktion och våra bönder behöver bättre konkurrensvillkor för att kunna leverera på lång sikt. Vi måste prioriteras och politiken bör stötta en säkrad ersättning från EU för det arbete som vi gör för samhället och miljön.

Just nu befinner vi oss i kris. Men när vi har kommit ut på andra sidan covid-19, måste frågan om långsiktigt hållbar svensk livsmedelsproduktion stå högt på samhällsagendan.

Forrige artikel Bo Dockered: Bo Dockered: "Statens skogar kan lösa striden i skogen" Næste artikel Nya nationalparker: Nya nationalparker: "Varför är förslaget inte redan verklighet?"