LRF hoppas nya handelsregler stärker bönderna

JORDBRUK. EU:s medlemsländer godkände på måndagen nya handelsregler för livsmedelskedjan. Tidigare uppmärksammade förslag om att förbjuda miljö- och hälsokrav i upphandlingar är skrotade.

Nära slutsamtalen inleddes fanns det med 58 olika förslag på så kallade otillåtna handelspraktiker, men när förhandlingarna mellan lagstiftarna landade blev resultatet att 16 krav från uppköpare kommer att förbjudas framöver. 

Bland annat skrotades det uppmärksammade förslaget om att det inte ska vara möjligt att ställa krav på striktare miljö- eller djurskyddsstandarder än vad lagen kräver. Att det förslaget försvann gläder gläder såväl miljöorganisationer som uppköpare.

Det blir framöver dock förbjudet att bland annat ställa krav på att leverantörer ska betala för lagerhållning och kundklagomålshantering, samtidigt som köparen inte får dröja med betalningar eller vägra skriftliga avtal med leverantören. 

Läs mer: Kniviga överväganden i handelsstrid i livsmedelskedjan

Det nya regelverkets syfte är att öka småproducenternas ersättning för sina produkter i det slutliga försäljningsvärdet. Exempelvis i Sverige har bondens andel av försäljningsvärdet i butik minskat från 17 procent till cirka 9 procent under det senaste decenniet, enligt uppgifter från Lantbrukarnas riksförbund LRF.

"Stärker bondens roll"

Det nya regelverket kan bli ett viktigt verktyg för att stärka bondens roll, anser LRF. Men hur omfattande effekt det får på att öka producenternas andel av inkomsterna är dock inget som organisationens expert på konkurrenskraft och regelförenklingar Lars-Erik Lundkvist vågar uttala sig om.

– Det kommer i alla fall hjälpa till att dra det åt rätt håll, men vad det leder till är svårt att säga nu. Men det gör att det vid kommande förhandlingar finns kriterier för bägge parter att hålla sig till, så att man kan sluta bra avtal framöver, säger Lundkvist till Altinget.

Befaras bli administrativ pålaga

Från uppköparnas perspektiv så ställer man sig dock frågande till effekten av regelverket.

– Vi har redan en överenskommelse i branschen som täcker in det mesta av de här frågorna redan. Det blir därför bara mer lagstiftning att hålla reda på, vilket är oroande för våra medlemmar, säger Daniel Liljeberg, näringspolitiskt ansvarig vid Svensk Dagligvaruhandel, till Altinget.

Organisationen är också kritisk till att regelverket har gått från att omfatta leverantörer som har en omsättning under 50 miljoner euro till att täcka alla leverantörer med en omsättning under 350 miljoner euro.

– Vi frågar oss vilken nytta det nya regelverket bidrar med. Men nu kommer vi att delta konstruktivt i utarbetandet av den svenska implementeringen, fortsätter Daniel Liljeberg.

Regeringen har utsett Johan Hedelin vid Konkurrensverket för att hjälpa till vid införandet av regelverket på svensk nivå. Uppdraget löper på till den 31 augusti år 2019.

Forrige artikel Lööf: Skogsfrågorna centrala i överenskommelsen Lööf: Skogsfrågorna centrala i överenskommelsen Næste artikel Djurskyddsorganisationer underkänner minkrapport Djurskyddsorganisationer underkänner minkrapport
Omstritt förslag ökar risk för våld mot skogstjänstemän

Omstritt förslag ökar risk för våld mot skogstjänstemän

NYCKELBIOTOPER. Om Skogsstyrelsen upphör att registrera nyckelbiotoper kommer med stor sannolikhet risken för våld och hot om våld mot de anställda att öka under övergångsperioden. Det framgår av myndighetens egen riskvärdering.