Lista: Nyheterna i S+MP+L+C:s klimatsamarbete

REGERINGSSAMARBETET. Kärt barn har många namn, men det går att spåra en hel del nya åtgärder i den klimatpolitiska handlingsplanen. Här är Altingets genomgång.

Det är en diger lista av åtgärder som läggs till i regeringssamarbetets klimatpolitik. <br>
Det är en diger lista av åtgärder som läggs till i regeringssamarbetets klimatpolitik.
Foto: Alexandre Duret-Lutz/Flickr
Jacob Hederos

Att säga att överenskommelsen består av 132 punkter, det vete katten.

Rickard Nordin
Centerpartiet
Fakta

Ny regeringspolitik och kommentarer till dessa


  1. I samband med nästa översyn av respektive samhällsmål omformuleras målen vid behov så att de är förenliga med klimatmålen.
  2. Regelverket tydliggörs så att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant. En översyn av förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning och av kommittéförordningen påbörjas.
  3. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan.
  4. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras.
  5. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.
  6. Styrdokument för länsstyrelserna ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
  7. En analys för hur en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering kan bidra till en minskad klimatpåverkan ska genomföras.
  8. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks.
  9. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet.
  10. Miljöriskbedömningar vid återvinning inom bygg- och anläggningsindustrin behöver utvecklas. Användning av schaktmassor ska bli enklare.
    Kommentar: Kommer från bland annat Bergsmaterialbranschens Fossilfritt Sverige-plan. Naturvårdsverket analyserar redan delar av frågan. Det ser därmed ut som att regeringssamarbetet enats om att gå vidare med förslagen.
  11. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd.
  12. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras. Kommentar: Se artikel
  13. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning.
  14. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker.
  15. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.
    Kommentar: Har efterfrågats av Klimatpolitiska rådet (se årsrapporten sida 33) för att tydliggöra var de kompletterande åtgärderna ska användas
  16. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. Kommentar: Samma sak här som ovan.
  17. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
    Kommentar: Har eftersträvats av flera delar av Fossilfritt Sverige-näringarna, även om det där främst har varit ett fokus på kapacitetsfrågan.
  18. Insatser för energieffektivisering ska stärkas, bland annat är ekodesign och energimärkning viktiga verktyg.
    Kommentar: Saknar konkretion på nationell nivå i handlingsplanen.
  19. Hinder för att belysningsnätet ska kunna utnyttjas för att ladda elfordon ska undanröjas.
  20. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.
    Kommentar: Finns delvis med i “Negativa utsläpp”-utredningen. Har förts fram av MP i deras klimatfärdplan inför förra riksdagsvalet och även diskuterats hos C, där partistyrelsen yttrat stöd för att frågan ska utredas vidare.
  21. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
    Kommentar: Nämns redan i JA, men specificeras nu genom att en utredning utlovas
  22. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering.
  23. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.
    Kommentar: Har redan utretts delvis men Naturvårdsverket pekar på att Transportstyrelsen ska ta fram förordningsförändringarna. Läs mer här
  24. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.
  25. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.
  26. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.
  27. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.
    Kommentar: Finns redan som ett uppdrag i regelverken, men ska enligt handlingsplanen förtydligas.
  28. Möjligheten att stärka kommuners och regioners mandat och verktyg för att minska sin klimatpåverkan ses över. Regeringen avser bland annat att se över möjligheten att öka kommunernas möjligheter att använda sig av parkeringsprissättning i klimat- och trafikstyrande syfte.
  29. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.
  30. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (så kallade steg 1- och 2-åtgärder).
    Kommentar: Hos Centerpartiet lyfts bland annat digitala lösningar fram som ett exempel på detta.
  31. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.
    Kommentar: Detta påverkar också budget, vilket har satt stopp för mer detaljerade skrivningar i handlingsplanen.
  32. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.
  33. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.
  34. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras.
  35. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.
  36. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att införa miljözoner.
  37. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.
  38. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras. Energimärkningen av vitvaror och andra energirelaterade produkter bör kunna utgöra en utgångspunkt för arbetet.
  39. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.
    Kommentar: MP och C har beslut i partierna kring detta. Förslaget har bland annat drivits fram av 2030-sekretariatet.
  40. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.
  41. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter.
  42. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.
    Kommentar: Har drivits på från flera håll - bland annat Fossilfritt Sverige. Läs mer här.
  43. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet.
  44. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt.

Källa: Regeringens egna presentation samt intervjuer och kontroll av uppgifterna med JA-representanter.

När regeringen efter många om och men presenterade den klimatpolitiska handlingsplanen i slutet av december innehöll den enligt vice statsministern Isabella Lövin (MP) 132 åtgärder, varav en tredjedel ska vara nytillskott.

Men hur många punkter som verkligen är nya åtgärder råder det viss oklarhet kring. Och att planen skulle omfatta just 132 åtgärder är inte heller något som Centerns klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin är beredd att gå med på.

Vi har varit väldigt måna om att peka på potentialen i offentlig upphandling.

Hanna Westerén
Socialdemokraterna

– Det är lite rörigt kan man säga. Rörande de 132 punkterna, till och börja, så skulle jag säga att det är regeringens urval. De punkterna har vi inte förhandlat, utan det har de valt. Det är också exempelvis en hel del av de punkterna som de har kapat lite i – bland annat genom att inte ta med hela texten. Sedan finns det saker som jag inte tycker står med alls. Så att säga att överenskommelsen består av 132 punkter, det vete katten, säger han till Altinget.

Rickard Nordin saknar bland annat skrivningarna om att förändra förordningarna så att kommuner kan differentiera p-avgifter för miljöbilar och använda p-avgifter i klimatstyrande syfte. 

Altinget logoMiljö och Energi
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget miljö och energi får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.
0:000:00