Liberala studenter: Liberal klimatpolitik är effektivare än dagens subventioner

DEBATT. Flera av förslagen som SNS Konjunkturråd lyfter som de smartaste för klimatet är redan vedertagen liberal politik. Åtgärderna är mycket effektivare än dagens subventioner, skriver Christoffer Heimbrand.

Christoffer Heimbrand
Ordförande, Liberala studenter


"Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket". Så lyder en bevingad sägning från den tidigare socialministern Gustav Möller (S). Lika provocerande är det när klimatbudgeten slösas bort på ineffektiva subventioner och strösslade bidrag över medelklassen. Vill vi minska våra utsläpp nämnvärt måste vi blicka ut i världen. Liberala studenters klimatpolitik utgår från konceptet "klimatnytta per krona".

Bra modell

Rapporten från SNS Konjunkturråd "Svensk politik för globalt klimat" som publicerades i veckan går ut på att kartlägga det som borde vara pudelns kärna i klimatpolitiken: Hur vi får så stora utsläppsminskningar som möjligt på det mest effektiva sättet?

För oss studenter är det vanligt att räkna APK – alkohol per krona – när vi inhandlar rusmedel på systemet. Jag föreslår att denna modell även ska gälla för klimatet. Frågan vi ska ställa oss blir då: Hur får vi högst klimatnytta per krona?

Vedertagen liberal politik

Hur klimatomställningen ska ske i detalj kan inte vara upp till oss politiker. Jag minns allt för tydligt hur dieselmotorer först lovordades som framtidens klimatlösning för att bara några år senare förbjudas i Stockholms innerstad. Därför är det, precis som Greta säger, viktigare än någonsin att lyssna på forskarna.

Flera av förslagen som forskningsrapporten lyfter fram som de smartaste och mest effektiva för klimatet är redan vedertagen liberal politik. En global koldioxidbeskattning bör införas, svensk fossilfri el från exempelvis kärnkraften borde exporteras och en större del av klimatbudgeten borde användas åt investeringar utomlands.

Åtgärderna är långt mer effektiva än dagens subventioner.

Klimatskadliga subventioner

I bästa fall kan statliga subventioner till elcyklar och liknande få en liten klimatpolitisk vinst. Alltför ofta finns dock ingen mätbar klimatnytta över huvud taget och i sämsta fall är bidragen helt kontraproduktiva.

Så är fallet när den svenska staten subventionerar utsläpp av växthusgaser med 30 miljarder kronor årligen, enligt siffror från 2018. Liberala studenter anser att dessa fossilsubventioner bör fasas ut helt och hållet – inte en skattekrona ska gå till miljöförstöring.

Internationellt samarbete

Klimatbistånd och andra investeringar i utlandet ger mer klimatnytta per krona än de flesta insatserna i Sverige. Enligt Energimyndigheten är kostnaden för utsläppsminskning i utlandet 17 gånger mindre utomlands jämfört med om samma minskningar görs i Sverige. För klimatet däremot, spelar det ingen roll var insatserna görs.

Plakatpolitik 

Av de nio forskare som står bakom rapporten, är det enbart det tidigare språkröret Åsa Romson (MP) som reserverar sig angående det internationella arbetet. Hennes åsikt är symptomatisk för hur den klimatpolitiska debatten har låtit i Sverige under de senaste åren.

Plakatpolitik har premierats framför konkreta lösningar. Men handlar det verkligen om en ärlig oenighet inom professionen eller bara gamla ideologiska skygglappar som hänger kvar och skymmer sikten?

Ringhals behövs

I somras föreslog Nyamko Sabuni (L) en elektrifieringskommission för att skynda på arbetet mot ett fossilfritt Sverige. En elektrifiering är helt nödvändig och kommer kräva mer el än vad vi producerar i dag.

Enligt prognoser från Svenskt näringsliv kommer energibehovet öka med 60 procent fram till 2045. Samtidigt stängs Ringhals 1 och 2 ner trots att de hade kunnat drivas vidare till relativt små kostnader framöver.

Kärnkraften behövs både som reglerkraft här i Sverige och för att vi ska kunna exportera ren el. Ju mer fossilfri el vi kan exportera till resten av EU, desto mer kolkraft pressar vi undan.

Blodigt allvar

Klimatet får aldrig användas som svepskäl för att införa onödiga förbud eller slösaktiga subventioner till medelklassen. Klimatkrisen är på blodigt allvar och då måste vi också behandla den på ett vuxet sätt. Klimatnytta per krona är vägen till minskade utsläpp och en mer välmående planet.

Forrige artikel Debatt: Kortare livstid för bilar – ett sätt att minska utsläppen Debatt: Kortare livstid för bilar – ett sätt att minska utsläppen Næste artikel "Vi kan inte acceptera att personer försöker piska upp motsättningar"
Plastbranschen vill inte fylla EU:s kassakista

Plastbranschen vill inte fylla EU:s kassakista

LÅNGTIDSBUDGETEN. Statscheferna misslyckades med att enas om EU:s långtidsbudget, men förslaget om att stärka EU-kassan med en plastavgift tycks ha vunnit mark i förhandlingarna. Statsminister Stefan Löfven är försiktigt positiv till idén, men den europeiska plastbranschen rasar.