Le Moine (MP): Vi måste förvilda den svenska naturen
DEBATT. Det finns stor potential i svensk naturturism. Men i stället industrialiseras och urholkas naturen. Vi behöver nu jobba för att förvilda naturen, något som EU:s strategi för biologisk mångfald innebär. Det skriver Rebecka Le Moine (MP).
Rebecka Le Moine (MP)
Riksdagsledamot, talesperson för biologisk mångfald och språkrörskandidat
Den svenska skogen, oändlig i sin utbredning och skönhet. Hem till allt från vargar, ekorrar, ulltickor, blåbär och kantareller bland tusentals andra arter. Så central och självklar del av vår svenska identitet och vårt arv. Det är vad skogen borde vara men inte vad den är. Industrialiseringen av vår natur har urholkat vårt gemensamma arv.
Vi behöver nu jobba för en vildare och vackrare natur, något som EU:s strategi för biologisk mångfald kan innebära: en stor satsning på förvildning av naturen.
Livsuppehållande system hotas
Under alltför lång tid har vi valt att låta industrialisera naturen, genom att bedriva kalhyggen som norm, dämma upp våra vilda vatten och omvandla variationsrika jordbruksmarker till förgiftade monokulturer. Vår dramatiska förändring av jordens yta har lett till att arter har minskat i antal och försvunnit.
Den biologiska mångfalden är grunden för hela vår välfärd, och utarmas den, försvagas vår livförsäkring.
Rebecka Le Moine (MP)
Riksdagsledamot och talesperson för biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden är grunden för hela vår välfärd, och utarmas den, försvagas vår livförsäkring. Kort sagt utgör vår markanvändning ett hot mot våra livsuppehållande system, men vi låter det ske, på grund av den ekonomiska kortsiktiga vinsten. Men är det verkligen det mest lönsamma i längden, och är det verkligen värt det?
Strategi för biologisk mångfald
EU har tagit fram en strategi för biologisk mångfald, som ett bidrag till det kommande globala ramverket under FN:s paraply. Och där står insikten klar att vi inte bara kan nöja oss med skydd av natur, utan vi måste aktivt jobba med rewilding. Rewilding, eller förvildning, kan handla om att återinföra utrotade arter, både fåglar och stora däggdjur. Men det kan också handla om att återställa våtmarker, eller låta skogar få stå kvar och bli vildare med tiden. Det kan leda till ett landskap så vackert och storslaget som bara de naturliga krafterna förmår skapa.
De konkreta förslagen handlar bland annat om att återbeskoga med variationsrika skogar i EU, men också att återställa 25 000 kilometer floder. Det här skulle kunna gå hand i hand med en storsatsning på ekoturism.
"Efterfrågan på naturen"
Under coronapandemin har många upplevt Sveriges vackra vyer och vidder, efterfrågan på naturen med dess upplevelser har ökat enormt. Men redan innan corona kunde vi se att den svenska turismen växer sig allt starkare som industri. 2018 låg turistnäringens exportvärde på 144 miljarder kronor, och är i nivå med skogsindustrin. Skillnaden mellan dessa pengar är att de som genereras av turismen till mycket större del kommer den lokala ekonomin till del, jämfört med de stora utarmande industrierna.
Svensk naturturism har potential
Naturturismen har stor potential. En potential som inte kan uppfyllas om naturen samtidigt urholkas. Det är i naturen och äventyren som erbjuds där som turismen kan växa sig än starkare. Sälsafari är ett exempel, varje år lockas 25 000 turister för att få ta del av de vilda sälarna i våra vackra skärgårdsmiljöer, en industri som omsätter 10 miljoner kronor.
Människor vill gärna skåda en natur där det lever vargar, björnar, vildrenar eller varför inte myskoxar och visenter? Befriade älvar med hållbar fisketurism, återskapade våtmarker med vit stork, möjligheterna är många.
Men för att lyckas behöver vi tänka om allt vad det storskaliga skogsbruket, jordbruket och vattenkraften heter och förvilda en stor del av den svenska naturen. För ekologin, klimatet och även den svenska turistnäringen: den verkliga motorn för den lokala ekonomin på landsbygden.