Läs på om energieffektivisering, regeringen

Energi motsvarande från flera kärnkraftreaktorer skulle kunna frigöras genom satsningar på åtgärder för att minska energianvändningen i bostäder och lokaler samtidigt som elpriserna kan hållas nere. Samtidigt ignorerar regeringen frågan och siktar i stället ensidigt på mer kärnkraft i framtiden. Det kan kosta mer än det smakar.

I februari i år släppte Fossilfritt Sverige en strategi för en mer effektiv användning av energi och effekt med åtgärder för både fastigheter och industri som skulle kunna minska Sveriges nuvarande energianvändning med hela 10 procent. Utifrån strategin kan 19 terawattimmar per år sparas bara genom åtgärder i bostäder och lokaler. Detta kan jämföras med kärnkraftverket Ringhals som år 2020 producerade 16,6 terawattimmar i Ringhals 1, 3 och 4.

Mindre kostsamt

Det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 som efter 16 år kommit på plats till en kostnad av 87 miljarder kronor kan inte stå som ensam modell för Sveriges energipolitik.

Förutom att spara på resurser genom att mindre energi används kan kostnaderna minska, både för den som har en mer energieffektiv byggnad och för alla andra energianvändare. I en studie som forskningsinstitutet Energiforsk tagit fram tillsammans med Fossilfritt Sverige beräknas en energieffektivisering som minskar elanvändningen i Europa med 10 procent, jämfört med nivåerna vid årsskiftet 2022/2023, minska elpriset i södra Sverige med upp till 40 procent. 

Det finns även stora vinster för näringslivet att snabbt sätta i gång ett storskaligt arbete för energieffektivisering. Just nu tvärnitar byggsektorn på grund av det ekonomiska läget och många byggbolag varslar. Människor som i dag jobbar inom bygg- och konstruktionssektorn riskerar att bli utan jobb. Genom satsningar på energieffektivisering och renovering av byggnader behåller vi arbetstillfällen och kan på så sätt även hålla i gång byggsektorn genom en insats som gynnar många. Just nu pågår slutförhandlingar om det nya EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Direktivet ställer ytterligare krav på åtgärder för energieffektivisering, och regeringen borde redan nu stå på tå för att kunna stötta fastighetsägare i detta viktiga arbete.

Stödet duger inte

Med Miljöpartiet i regeringen fanns under 2021 bidrag för energieffektivisering av flerbostadshus som på kort tid betalades ut till cirka 1 000 fastighetsägare, med fler på kö. Regeringen har nu föreslagit ett stöd – enbart till villaägare. Det duger inte. Det krävs ett långsiktigt statligt stöd för energieffektivisering som omfattar alla typer av bostäder och lokaler. Branschen och fastighetsägarna behöver både stöd och långsiktiga spelregler för att energieffektiviseringen ska gå från ord till handling och svenskarnas elräkning minska.

Förslagen finns, nu är det dags för regeringen att släppa prestigen och göra det som fungerar:

1. Säkerställ långsiktighet genom att ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering.
2. Stärk Energimyndighetens arbete med energi- och klimatrådgivare.
3. Inför ett statligt energieffektiviseringsstöd som löper över en flerårsperiod.
4. Se till att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering.
5. Genomför en bred planering för fler ”smarta” byggnader och lokaler som kan bidra till effektstyrning av elanvändningen för att energin ska användas där, och när, den behövs.

Ju snabbare vi kan minska onödig energianvändning desto större samhällsnytta. Att gå och drömma om kärnkraftverk sänker inga elräkningar. Det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 som efter 16 år kommit på plats till en kostnad av 87 miljarder kronor kan inte stå som ensam modell för Sveriges energipolitik. Våra åtgärder är såväl bättre som effektivare – och framför allt är de realistiska.