Lärkeryd vill att regeringen prioriterar om

Norra skogsägarnas vd Pär Lärkeryd hade en stormig vår där han lyckades skapa upprörda känslor i de egna skogsleden vid inte mindre än två tillfällen. Men de reaktionerna var ändå relativt måttliga i jämförelse med när utredaren av skogsvårdslagen, Charlotta Riberdahl, tänkte lite för högt kring äganderätten vid ett seminarium under Almedalsveckan.

Charlotta Riberdahl uttalande – "Ska man tillåta ett så stort privat ägande av en så viktig naturresurs som är av stort nationellt intresse men också globalt intresse ur miljösynpunkt?" – var både konstigt och korkat, enligt Pär Lärkeryd.

– Är man statlig utredare, då kan man inte uttrycka sig på det sättet kring äganderätten.

Blev du förvånad när hon fick lämna utredningsuppdraget?

Ojojoj. Det badas väldigt mycket bastu i den här branschen. Väldigt mycket bastu.  

om skogsbranschen är grabbig eller inte, apropå Norras jämställdhetsarbete

– Nej, jag blev inte förvånad. Jag tycker det är bra att vi har en landsbygdsminister som är handlingskraftig. Det är bra av honom att agera. Att ta tag i ett samtal med Riberdahl. Sedan är jag nyfiken, vad händer med utredningen nu? Politiken måste ge besked om samma tidsplan gäller fast det inte finns någon utredare.

Översynen av skogsvårdslagen som ska stärka skogsbrukets miljöhänsyn är inte den mest angelägna frågan i skogspolitiken just nu, anser Pär Lärkeryd. Han hoppas att regeringen väljer att pausa utredningen, istället för att hitta en ersättare för Charlotta Riberdahl som fick lämna sitt uppdrag efter det kontroversiella uttalandet.

Ska man könsblanda ett lag, så gäller det att man förbereder sig redan i processen. En nyrekryterad är i underläge. Då finns risken att man står där som nyanställd ung kvinna och blir tillsagd att koka kaffe.

om att jämställdhetsarbetet inte kan börja först när en kvinna finns på plats

Mot bakgrund av det som hände, jag skulle inte göra samma sak igen. Det är onödigt att hamna i konflikt med mina skollegor i skogsägarrörelsen.

om den hårda kritiken när han tillsammans med Naturskyddsföreningen lade fram ett förslag inom nationella skogsprogrammet

Är översynen av skogsvårdslagen onödig?

– Det finns alltid behov av att göra förtydliganden och uttolkningar, men det är inte där energin bäst behövs just nu. Alla processer som man startar ger ringar på vattnet och tar energi. Man måste bestämma sig för var man fokuserar kraften. Det är bättre städa undan lite annan bråte, sedan kan man titta på om man behöver göra något med skogsvårdslagen.

Det som regeringen istället bör lägga resurser och kraft på är alltså andra frågor inom skogspolitiken. Pär Lärkeryd delar övriga skogsnäringens åsikt om att något måste göras åt artskyddsförordningen, en förordning från 2008 som är ett rött skynke för Skogssverige. Enligt Lärkeryd är den svenska artskyddsförordningen en övertolkning av EU-direktiven och innehåller mycket oklarheter och konflikter. Bland annat tar den hänsyn till enskilda fåglar snarare än att ta hänsyn på populationsnivå, vilket skapar stora problem för enskilda skogsägare som inte får avverka sin skog.

– Från myndighetshåll, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, har man sett problemen och varit pragmatiska. Nu har man börjat tillämpa den ordagrant. Jag förstår myndigheterna, de är ju skyldiga att implementera lagen. Men det är myndigheterna som får klä skott i den allmänna debatten, säger Lärkeryd om debatten kring frågan, en debatt som stundtals är mycket hård.

Även myndigheterna är inne på samma spår. Strax före midsommar skickade Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger och Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist en gemensam skrivelse till närings- och miljö- och energidepartementet om att artskyddsförordningen behöver utredas. 

– Jag hoppas att det ganska snart kommer besked från departementet. Om man parkerar Riberdahls gamla utredning och istället tillsätter en snabb utredning om artskyddsförordningen, då tror jag frågan kommer lösas, säger Pär Lärkeryd.

Två andra angelägna frågor enligt Lärkeryd är dels att regeringen behöver lämna sitt utlovade besked om tyngre lastbilar ska tillåtas eller ej, dels den pågående utredningen om en vägslitageavgift. Det första beskedet från vägslitageutredaren Vilhelm Andersson är att utredningen överväger en avgift på 24 kronor per mil, vilket lämnades vid ett möte där berörda aktörer var inbjudna i början av sommaren.

– Politikerna satsar hårt på att främja export, bioekonomi, landsbygd och nyindustrialisering Så kommer utredaren med ett sådant här förslag som är åt diametralt fel håll.

Är det nivån på avgiften som är problemet?

– Det är inte bara nivån, utan även hur man har tänkt hela systemet. Man säger bland annat att det behövs fler poliser och ett administrativt övervakningssystem för 1,5 miljarder kronor. Det handlar inte bara om en avgift, utan om att införa ett kontrollsystem, säger Lärkeryd.

I början av sommaren avslutade de fyra arbetsgrupperna i det nationella skogsprogrammet sitt uppdrag eller som Lärkeryd uttrycker det: "Vi har slickat igen kuvertet och skickat in rapporten". I arbetsgrupperna har det suttit representanter från olika sidor, skogsägare, skogsindustri, akademi och miljöorganisationer bland annat. Men även om dialog har varit ett ledord från regeringens sida, så blev Lärkeryd varse att det finns gränser för hur fri en dialog kan vara i skogens värld.

När Pär Lärkeryd under arbetsprocessen lade fram ett förslag om en ny form av naturskydd – dynamiskt naturskydd – tillsammans med Naturskyddsföreningens representant Malin Sahlin så skapade det starka reaktioner bland kollegorna i skogsägarföreningarna. Bland annat sade Södras ordförande Lena Ek att hon inte längre hade något förtroende för Lärkeryd och LRF Skogsägarnas ordförande Sven-Erik Hammar sade sig vara rejält upprörd.

– Det är inte så vanligt att skogsbruket och Naturskyddsföreningen är eniga om något. Vanligtvis är det konflikt. Mitt och Naturskyddsföreningens sätt att se på skogsbruk skiljer sig åt. Men jag tänkte att om det då finns någon enstaka fråga där vi kan jobba ihop lite grann, varför inte? Kanske kan vi få en större förståelse för varandra, säger Lärkeryd.

Hade du väntat dig att de skulle bli så arga?

– Det hade jag inte väntat mig. Det jag borde ha gjort var att först backa hem och förankra förslaget. Mot bakgrund av det som hände, jag skulle inte göra samma sak igen. Det är onödigt att hamna i konflikt med mina kolleger i skogsägarrörelsen, säger Pär Lärkeryd.

Var det förslaget i sig, att du samarbetade med Naturskyddsföreningen eller att du inte förankrade förslaget som skapade så häftiga reaktioner?

– Det var alla tre i kombination, jag klampade lite fel. Man ska hålla varandra informerade. Det gjorde inte jag.

Förslaget om att testa en ny form av naturskydd, dynamiskt naturskydd som kan förändras över tid, lever dock kvar. Det är ett av förslagen i rapporten från den grupp där Malin Sahlin suttit med.

Pär Lärkeryd hoppas nu att regeringen kommer vara öppna med vad som ska hända härnäst. Det har varit tal om en proposition under nästa år, men det är oklart om landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) avser att låta grupparbetet inom det nationella skogsprogrammet fortsätta.

Parallellt med stormen runt Lärkeryds samarbete med Naturskyddsföreningen, uppstod ytterligare en storm kring den nya styrelsen för Skogsstyrelsen. Störst fokus blev det på att regeringen hade utsett två representanter från miljörörelsen – WWF:s Håkan Wirtén och Naturskyddsföreningens tidigare ordförande Mikael Karlsson – men det fanns även de som ansåg att Pär Lärkeryd hade gått före i kön. Platsen skulle ha gått till en annan person inom skogsägarföreningarna. 
 
– Får jag den frågan i dag skulle tacka ja igen. Där har jag mycket att bidra med. Och det är ingen annan än våra politiker som utser styrelsen, säger han och hänvisar till generaldirektör Herman Sundqvists vädjan om att låta styrelsen börja arbeta – sedan är det dags att göra en bedömning av styrelsens lämplighet eller olämplighet.

– Vi sitter inte som representanter för någon organisation, utan som enskilda personer. Driver man en egen agenda, är man fel ute. Jag tror att det här är en styrelse som väl återspeglar samhällets tänkande i full bredd, säger Pär Lärkeryd.