Länsförsäkringar: Kommunerna måste öka klimatanpassningen

Skador på byggnader är en stor och ofta onödig belastning på vår miljö och orsakar stora koldioxidutsläpp.

Den globala uppvärmningen har ökat riskerna för extrema väderhändelser, och då ökar även riskerna för samhällen och bebyggelse att drabbas av konsekvenserna. Orsakerna kan exempelvis vara allt värre skyfall och översvämningar, torka, skogsbränder och på sikt även stigande hav.

I september kom en ny forskningsrapport från FN:s klimatpanel, IPCC, som visar att läget är värre än befarat. Avsmältningen av is är oroväckande hög och haven kommer att stiga snabbare än vad man tidigare trott. Förlusten av is, glaciärer och permafrost får även effekter på nederbörd, vattnets kretslopp och cirkulation av atmosfären och oceanerna.

Krav på samhällets aktörer

Det förändrade klimatet ökar riskerna för att Sverige ska drabbas av kraftiga skyfall och andra typer av naturkatastrofer: stormar, snökanoner, värmeböljor, torka och svårsläckta skogsbränder. Vädret blir allt mer extremt – något vi såg prov på 2018.

En mer enhetlig hantering av naturskaderisker av länsstyrelser, kommuner och räddningstjänst är också nödvändigt för att begränsa konsekvenserna vid naturskadehändelser på ett effektivt sätt.

Susanne Fagerberg
Naturskadespecialist, Länsförsäkringar

Det här ställer större krav på samhällets aktörer att samordna sina insatser för att skydda viktiga samhällsvärden, minimera riskerna samt ha en god förberedelse inför naturkatastrofer.

Kommuner måste vidta åtgärder

Skyfall som leder till översvämningar är ett tydligt exempel på en risk som spänner över många aktörers ansvar. Fastighetsägare har visserligen ytterst ett ansvar för sin egendom, men även med ett digert skadeförebyggande arbete från försäkringsbolagen i samverkan med kunderna, ihop med det försäkringsskydd som finns, ser vi med oro att dagens åtgärder från kommuner och myndigheter inte är tillräckliga.

En fastighetsägare som gjort allt de kan för att underhålla sitt hus kan ändå drabbas av att kommunen inte kommit igång med tillräckliga klimatanpassningsåtgärder.

Principer sätts ur spel 

Den vanliga försäkringen för en byggnad ger ett skydd för översvämning vid skyfall när byggnaden skadas av att vatten strömmar från markytan direkt in genom ventil, fönster och dörröppning eller när vatten tränger upp ur avloppsledningar inomhus.

Det är ett bra skydd för oförutsedd skada. Men om försäkringens principer om att ge skydd för oförutsedd skada sätts ur spel, vilket blir fallet om översvämningar inträffar hela tiden, riskerar enskilda fastighetsägare att hamna i kläm.

Förläng ansvarstiden

Kommunerna ska enligt plan- och bygglagen ta hänsyn till klimatrisker vid planering av ny bebyggelse. Samtidigt sträcker sig det kommunala ansvaret i detaljplanerat område endast 10 år efter detaljplanens fastställande, vilket gör att gamla detaljplaner också borde ses över och eventuellt revideras.

Efter ansvarstiden är det fastighetsägaren som ensamt har hela ansvaret för underhåll och för det förebyggande arbetet, ett förhållande som få fastighetsägare känner till. Ansvarstiden för kommunerna borde förlängas till minst 30 år.

Fler gröna ytor 

När det kommer stora mängder nederbörd behöver vattnet kunna ta vägen någonstans där det inte ställer till med onödig skada, något som kommunerna måste ta hänsyn till i stadsplaneringen. I städer med stora hårdgjorda ytor och förtätad bebyggelse är det viktigt med grönytor och träd som kan ta hand om allt vatten och avlasta VA-nätet.

Minska riskerna och kostnaderna

Vi ser att det finns ett behov av mer samordning mellan kommunens olika förvaltningar och av mer stöd till mindre kommuner. En mer enhetlig hantering av naturskaderisker av länsstyrelser, kommuner och räddningstjänst är också nödvändigt för att begränsa konsekvenserna vid naturskadehändelser på ett effektivt sätt.

Som lokal och kundägd bolagsgrupp med riskexperter i hela landet kan, och vill, vi spela en stor roll i att bidra med kunskap och hjälp i det viktiga klimatanpassningsarbetet för att minska riskerna och kostnaderna för såväl samhället i stort som för enskilda fastighetsägare.