Landsbygdsministern om artskyddet och skogen: Prioriterad fråga

Beskedet från Skogsstyrelsen i slutet av förra veckan spred sig som en prärieeld genom skogsnäringen och miljörörelsen. Hädanefter ska skogsägare ta betydligt större ansvar till fridlysta arter vid avverkningar och andra åtgärder i skogen – till exempel till samtliga fågelarter på individnivå.

Beslutet från generaldirektör Herman Sundqvist är en följd av vägledande domar, i EU och nationellt, och Skogsstyrelsen kallar det i sitt pressmeddelande för ”en ny ordning i skogen”. En ordning som välkomnas varmt och innerligt från miljörörelsen, medan skogsnäringen spår allt från besvär till undergång.

Från regeringen kommer inga besked, men väl försök till att lugna oron bland landets skogsägare.

Regeringen letar åtgärder

– Vi arbetar aktivt med vad som behöver göras utifrån EU-domstolens dom i våras. Det är en fråga som prioriteras högt, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) när hon på måndagen talar vid nationella skogsprogrammets årskonferens.

I artskyddsutredaren Lars Tysklinds utredning som blev klar i somras finns förslag som regeringen tittar på, enligt Sätherberg, för att se om de kan lösa den situation som uppstått där sammankopplingen av fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet innebär ett mycket strikt skydd. Men utredningen är inte landsbygdsministerns ansvar, utan klimat- och miljöministerns.

– Den ligger på miljödepartementet. Annika Strandhäll är minister för den frågan. Men den bereds nu utifrån de remissvar som kommit in. Den är en punkt i januariavtalet. Det är en fråga som regeringen helt enkelt vill se över och se vad som kan göras, säger Anna-Caren Sätherberg till Altinget.

Skogsstyrelsen behöver förstärkning

Vad, när och om några ändringar kommer från regeringen ligger med andra ord i framtiden. Det finns ingen omedelbar väg bort från det som Mari Hansson, processförvaltare vid Skogsstyrelsen, beskriver som en gigantisk omställning för myndigheten och skogsbruket. Exakt vilka krav på skogsägaren den nya ordningen kommer att innebära är det ingen som vet ännu, men så mycket är klart att det är markägaren som är den den som ska känna till vilka fridlysta arter som finns på platsen och hur de kan påverkas av eventuell åtgärd

– Exakt vilken omfattning av kunskap som krävs i det enskilda ärendet kommer att utkristallisera sig längs vägen, säger Mari Hansson till Altinget.

Varför skulle vi inte lyssna på EU? Sverige är ju medlemmar i EU.

Maria Gardfjell (MP), miljöpolitisk talesperson

Det hela kommer att kräva mer resurser för myndigheten, det står klart.

 – Skogsstyrelsen överväger en hemställan till regeringen, för att äska mer medel, för att hantera det här, säger hon.

C-ledamot: Hade redan högt blodtryck

Inifrån riksdagen hörs varierade reaktioner från partierna på Skogsstyrelsens beslut. Inte särskilt oväntat ligger Centerpartiet nära skogsnäringens uppfattning om att beskedet innebär stora problem för skogsbruket.

– Varje kråka, varje skata, varje fiskmås och varje talgoxe ska skyddas. Det är en orimlig situation för skogsbruket, säger partiets skogspolitiska talesperson Peter Helander till Altinget och tillägger att det fortfarande återstår att se exakt vad beslutet kommer att innebära.

Han konstaterar att Sverige att överimplementerar EU:s fågeldirektiv och att han förväntar sig att regeringen gör ett gediget arbete med att hitta de lösningar som krävs.

– Jag hade högt blodtryck redan innan det här. Inte på grund av förhandlingarna om skogspropositionen, utan av den bombmatta av förslag som kommer från EU som påverkar skogsbruket, säger han.

Miljöpartiets uppfattning om situationen ligger, inte heller det oväntat, mer i linje med miljörörelsens.

– Det är helt rimligt att ta hänsyn till de domstolsbeslut som har fattats. Varför skulle vi inte lyssna på EU? Sverige är ju medlemmar i EU, säger Maria Gardfjell (MP), miljöpolitisk talesperson, till Altinget.

MP: Ta hänsyn till häckning rimligt

Gardfjell ger inte mycket för Peter Helanders uttalande om att det är orimligt att varje kråka, skata, fiskmås och talgoxe ska skyddas.

– Det är Peter Helanders nidbild. Naturligtvis ska man ta hänsyn till djur och natur. Att ta hänsyn till häckningstider är en rimlig sak, sedan behöver man göra det på ett rimligt sätt. Det är bra att skogsbruket nu ska visa mer hänsyn. Men det kräver att Skogsstyrelsen ska förbättra och stärka sitt tillsynsarbete samt vägledningen till skogsägarna, säger hon.

EU-domstolens dom får omfattande konsekvenser, men den var ingen överraskning när den kom i mars förra året, enligt Gardfjell.

– Den var inte oväntad alls. Det är nu väldigt viktigt för svenskt skogsbruk att man kan anpassa sig till den svenska miljölagstiftningen och internationella regelverk. Allt annat är vansinne. Business as usual fungerar inte när vi ska klara klimatutmaningen och artkrisen, vi måste ha ett skogsbruk som är mer med än mot naturen, säger hon.