Kustbevakningen ska inte rädda regeringens ogenomtänkta klimatmål

Kustbevakningen har fått i uppdrag av regeringen att analysera och presentera en strategi för hur myndighetens fartygsbestånd skulle kunna bli fossilfri, myndighetens växthusgasutsläpp ska minska med 70 procent till 2030 och bli fossilfria senast 2045, dessvärre verkar inte regeringen beaktat vad Kustbevakningens egentliga uppdrag är.

Kustbevakningens har tre huvuduppdrag: räddningstjänst, sjöövervakning och krisberedskap. Därutöver har Kustbevakningen många internationella uppgifter, exempelvis den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Eftersom Kustbevakningen är en flexibel myndighet med många olika förmågor utgör myndigheten en viktig resurs även inom totalförsvaret. Myndigheten ingår både i det civila och det militära försvaret.

Krav på kort sikt

Om man ser närmare på de uppgifter som tillhör Kustbevakningens ordinarie verksamhet ingår där krisberedskap. En kris är en händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället. Kriser kommer ofta plötsligt och är svåra att förutse eller bedöma vilken åtgärd som behövs innan krisen är ett faktum. Där har Kustbevakningen inom ramen för det civila försvaret ett särskilt uppdrag i samverkansområdena skydd, undsättning, vård och farliga ämnen.

Samverkan försvåras också av att Försvarsmakten inte har samma krav gällande fossilfritt bränsle. 

Skulle Sverige däremot befinna sig i en krigssituation eller om regeringen föreskriver att detsamma ska gälla under höjd beredskap, skulle Kustbevakningen användas inom Försvarsmakten för övervakning, transporter och andra uppgifter. Kustbevakningens fartyg ska i sådana situationer föra örlogsflagg.

Tillgång på bränsle

En av de lösningar Kustbevakningen har för att tillgodose regeringens krav på kort sikt är bland annat att planera att använda fartygen annorlunda, samt att införa biobränslet HVO, det vill säga hydrerad vegetabilisk olja. Kustbevakningens är själva osäkra på om tillgången på bränslet är tillräcklig samt att den ökade efterfrågan driver på en utveckling mot större användning av palmolja. Det kan i sin tur få som konsekvens att HVO-produktionen i sig själv påverkar miljön negativt. Redan budgetåret 2022 skulle kostnaden för inblandning av HVO ligga i paritet med mer än 150 årsarbetskrafter och kostnaden beräknas stiga för varje år.

För att öka chansen att klara omställningen i ett längre perspektiv kommer Kustbevakningen ha målsättningen att halvera sin drivmedelsvolym fram till år 2045. Detta kommer ske med större klimatfokus på styrningen, energieffektivisering av fartygen och ökad elektrifiering av fartygsbeståndet. Då krävs tekniska modifieringar samt ny infrastruktur för att lyckas med omställningen vilket givetvis också medför en kraftig kostnadsökning.

Lagring av hållbara drivmedel

För det civila försvaret ansvarar Energimyndigheten för att det finns bränslereserver för samhället i 90 dagar. Totalförsvarsplaneringen har ännu inte tagit tag i frågan och processerna kring lagring av hållbara drivmedel eller utbyggd infrastruktur för den ökade elektrifieringen. Ser man vidare på det militära försvaret, där ansvaret vilar vid en krigssituation, är det av stor vikt att regeringen beaktar Kustbevakningens roll att leva upp till Försvarsmaktens behov.

Samverkan försvåras också av att Försvarsmakten inte har samma krav gällande fossilfritt bränsle. Det kan leda till att Kustbevakningen inte kan använda sig av det bränsle Försvarsmakten tillhandahåller.

Våga sätta ned foten

Miljön är viktig och ska så långt som möjligt tas i beaktande i alla myndigheters strävan efter en lägre klimatpåverkan. Men vi måste också våga sätta ned foten då det går ut över myndigheternas förmåga att utöva sina uppdrag. Det är en självklarhet att Kustbevakningen ska kunna använda de av Energimyndigheten och Försvarsmakten tillhandahållna drivmedlen i en kris respektive krig och därför ska undantas regeringens orimliga miljökrav.