Kullgrens köttvurm är dålig för svensk djurvälfärd och beredskap

För två år sedan infördes nya nordiska näringsrekommendationer. De förespråkade en minskning av köttkonsumtionen och en ökning av intaget av växtbaserade livsmedel, både för att främja hälsan och för att minska vår miljöpåverkan.

Landsbygdsministern detaljstyr

Trots detta menade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att de svenska kostråden bara skulle baseras på hälsa, inte miljö. Detta ledde till att Livsmedelsverkets uppdrag utformades utifrån det och att uppdraget även innefattade att särskilt väga in fördelarna med animalieproduktion.

Livsmedelsverket gjorde sitt arbete, enligt instruktionen, men när myndigheten föreslog att sänka det rekommenderade intaget av rött kött klev Kullgren åter in för att detaljstyra tvärtemot vad forskningen visar. Att Livsmedelsverkets slutsatser nu ska anpassas ännu mer efter ministerns önskemål kan innebära både en sämre djurvälfärd och en sämre livsmedelsberedskap. Genom sin detaljstyrning hindrar Kullgren Livsmedelsverket från att genomföra sitt grunduppdrag.

En röd tråd i Kullgrens instruktioner till myndigheten har varit att lyfta fram fördelarna med svensk animalieproduktion. Låt oss för balansens skull prata lite om nackdelarna. Animalieproduktionen, inklusive transport och slakt, är i dag sårbar för olika typer av störningar, såsom elavbrott och cyberattacker. Sådana avbrott kan få omfattande konsekvenser för både livsmedelsproduktion och djurvälfärd i händelse av kris.

Växtbaserat stärker beredskapen

Till exempel är elektricitet en kritisk resurs i en alltmer storskalig och automatiserad produktion. Stabil elförsörjning är nödvändig för att reglera värme och ventilation, för mjölkning och för att förse djuren med vatten och foder, och störningar kan snabbt leda till drastiskt ökad dödlighet.

Endast två procent av Sveriges totala jordbruksareal används i dag till odling av baljväxter och mer än 80 procent av skörden går till djurfoder. Vi måste kunna bättre än så om Sverige ska bli mer självförsörjande på livsmedel. Växtbaserade livsmedel har stor potential att stärka landets livsmedelsberedskap och är ofta mer lämpade för förvaring i beredskapslager.

Genom sin detaljstyrning hindrar Kullgren Livsmedelsverket från att genomföra sitt grunduppdrag.

Förutom det, är spannmål, följt av proteinrika grödor, de vanligaste komponenterna i djurfoder. Cirka 70 procent av proteinfodret är importerat, och den foderproduktion som sker i Sverige är mycket beroende av importerade varor som bränsle och bekämpningsmedel. Importberoendet utgör ytterligare en sårbarhet vid förhöjd beredskap. Uppfödning av djur, exempelvis kycklingar, som äter foder baserat på spannmål och soja och andra grödor som människor kan äta, kan heller aldrig bidra till en säkrad matproduktion.

100 miljoner svenska kycklingar slaktas årligen

Djurvälfärd är ett område där Livsmedelsverket inte har expertkunskap, och det syns i förslaget till kostråd som myndigheten presenterade i höstas. All animaliekonsumtion påverkar djurvälfärden och att ett minskat intag av rött kött ersätts med ett ökat intag av vitt kött skulle medföra ett ökat antal djur som föds upp och slaktas i Sverige, eftersom kycklingar är avsevärt mindre än nötdjur och grisar. Årligen slaktas över 100 miljoner kycklingar i Sverige under djupt problematiska förhållanden. Denna siffra behöver minska drastiskt för att stärka djurvälfärden, inte ökas.

I Finland har matens miljöpåverkan inkluderats i landets nya kostråd, vilket innebär att de rekommenderar en minskad köttkonsumtion av både rött och vitt kött. Djurens rätt uppmanar starkt Sverige att följa Finlands exempel.

Vi hoppas att Livsmedelsverket i kommande kostråd står fast vid sin rekommendation om en kraftigt minskad konsumtion av rött kött och charkprodukter, och inkluderar ett förtydligande om att det inte ska ersättas med vitt kött. Mer tilltro till vetenskap och mindre ministerstyre skulle gynna såväl djurvälfärd som folkhälsa, klimat och livsmedelsberedskap.