Kommuner som producerar energi åt resten av landet måste få mer tillbaka

22 lokalpolitiker tillsammans med Fortum
Se undertecknarna i rutan nedan
Erik Lövgren
Ordförande FSV (Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner) samt ordförande (S) kommunstyrelsen Ånge
Magnus Bjurman
Ordförande (S) Inlandskommunernas ekonomiska förening
Anders Lundin
Vice ordförande (C) Inlandskommunernas ekonomiska förening
John-Erik Jansson
Ordförande (C) kommunstyrelsen Söderhamn
Ulf Nyman
Ordförande (M) samhällsservicenämnden Ljusdal
Ove Bengtsson
Kommunstyrelsens ordförande (C) Laholm
Björn Mårtensson
Ledamot (C) kommunstyrelsen Ovanåker
Anders Rosell
Andre vice ordförande (S) kommunfullmäktige Orsa
Boo Westlund
Förste vice ordförande (Oberoende realister) kommunstyrelsen Hagfors
Jan Söderström
Kommunrevisor (C) Ånge
Kjell-Åke Sjöström
Ledamot (V) kommunstyrelsen Sollefteå
Ola Persson
Ledamot (C) kommunfullmäktige Sunne
Anna Nyström
Ledamot (C) miljö- bygg- och räddningsnämnden Torsby
Roland Gustafsson
Ledamot (KD) Storumans kommunföretag Storuman
Lennart Raswill
Vice ordförande (C) kommunfullmäktige Ragunda
Johannes Andersson
Ledamot (C) kommunfullmäktige Östersund
Lena Goldkuhl
Ordförande (S) samhällsbyggnadsnämnden Boden
Erik Evestam
Regionråd (C) Värmland, ordförande regionala utvecklingsnämnden
Veronika Håkansson
Ledamot (M) kommunstyrelsen Storuman
Mikael Löthstam
Kommunstyrelsens ordförande (S) Hudiksvall
Gunilla Berglund
Ledamot (C) kommunstyrelsen Avesta
Anna Begth
Ordförande Socialdemokraterna Mora
Peter Strannegård
Sverige-vd Fortum
Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas när elsystemet byggs ut. Därför är det glädjande att regeringen i sin budget för 2025 satsar 340 miljoner kronor på vindkraftskommuner, en summa som föreslås öka till 400 miljoner kronor 2026. Det är ett välkommet och viktigt första steg för att säkra en rättvis fördelning av det värde som den lokala elproduktionen tillför Sverige som helhet.
Öka incitamenten för fossilfria kraftslag
Nästa steg bör vara att öka ersättningen till motsvarande nivåer som i våra grannländer och att bredda incitamenten till fler fossilfria kraftslag än enbart vindkraft. Det krävs för att främja fortsatt utveckling av planerbar, flexibel och väderberoende kraftslag vars egenskaper kompletterar varandra och gör elsystemet mer robust.
Representanter för den flexibla vattenkraften har under många år påtalat behovet av att lokalt få tillbaka mer av värdet den producerar. Kraftproduktion innebär ingrepp i naturen och påverkar förutsättningarna för sådant som fiske, jord- och skogsbruk, renskötsel och besöksnäring. För att öka acceptansen och engagemanget för elektrifieringen i samhället behöver fler konkret kunna ta del av det värde den ger.
Det handlar om framtidstro, att se att den kommun eller region man lever i utvecklas i positiv riktning. Att barnen vill bo kvar när de blir äldre för att det finns jobbmöjligheter, kultur- och naturliv, förskolor och skolor. Att det går framåt.
Fler livskraftiga regioner behövs
Ibland hävdas att skatteutjämningssystemet är tillräckligt för att ge likvärdiga förutsättningar i hela landet. Då glömmer man att utjämningssystemet inte tar den minsta hänsyn till att bygder och kommuner har släppt sina forsar till vattenkraftsproduktion och stora markområden för vindkraftsproduktion.
Det är rimligt att en bit av den kakan tillfaller de som gjort avkall på annat för att bidra till landets elproduktion.
Man glömmer även att det som framförallt ger självförtroende och framtidstro är att få tillbaka något för den insats man bidrar med, snarare än att bli kompenserad för något man saknar. Fler livskraftiga kommuner och regioner är bra för hela Sverige och borde vara eftersträvansvärt för de flesta politiker.
Vi ser att grannländer har lyckats bättre än Sverige på det här området. I Norge råder bred enighet om att inte bara fastighetsskatten, utan också andra delar av de värden som vattenkraft och andra naturresurser genererar i högre grad ska stanna där produktionen sker. Det gör att även små glesbygdskommuner kan investera i skola, vård, omsorg och annan service.
Grannländerna har lyckats bättre
I Finland går fastighetsskatten till de kommuner där produktionen sker. Detta bidrar till att vindkraften just nu snabbt byggs ut i vårt östra grannland. Kommuner som tidigare haft det tufft ekonomiskt kan bygga ut sin service och utvecklas, samtidigt som samhället får ett välbehövligt tillskott av el.
Det finns de som invänder och menar att staten har många hål att fylla och att det blir en för stor kostnad om en del av de statliga intäkterna i stället går till lokal nivå. Vår bild är dock att om elektrifieringen tar fart enligt den ambition som finns i såväl Sverige som i stora delar av resten av världen kommer statens intäkter att öka. Dels genom energiskatten, dels i form av fler jobb och industrietableringar. Det är rimligt att en bit av den kakan tillfaller de som gjort avkall på annat för att bidra till landets elproduktion.
Stärk engagemanget för elektrifieringen
Framtiden för Sveriges elektrifiering är beroende av att det finns ett engagemang för den resan vi är på. Här behöver de som historiskt har tagit ett stort ansvar, och fortfarande gör det, inkluderas. Liksom de som står för den framtida utvecklingen.
Vi som skriver under den här artikeln har på olika sätt och under en längre tid drivit frågan om starkare lokala incitament för elproduktion. Det är glädjande att ett besked i rätt riktning nu har kommit, men låt oss inte stanna där. Här finns en avgörande möjlighet att få fler delar av vårt avlånga land att blomstra samtidigt som elektrifieringen får ökat stöd. Det är bra för staten, regioner, kommuner och många generationer medborgare.













