Kolonilotter kan bli en nyckel för vår krisberedskap

Sverige rustar upp. Under den pågående Beredskapsveckan ligger fokus på att stärka motståndskraften hos landets invånare. Årets tema, ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”, betonar vikten av samarbete för att möta kriser och ytterst krig. Men medan vår militära beredskap stärks med över 170 miljarder kronor de närmaste fem åren, riskerar vi att glömma en annan viktig trygghet: den som börjar precis utanför dörren.

Stadsodling för trygghet och beredskap

Hur vi planerar våra bostadsgårdar, parker och gemensamma ytor är också en fråga om säkerhet. Stadsnära odling kan spela en avgörande roll för vår beredskap; det handlar inte bara om att odla grönsaker, utan om att stärka vår motståndskraft och bygga en tryggare framtid tillsammans.

Vi står inför flera överlappande kriser: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ökad geopolitisk oro. Vi kan inte planera för dessa kriser var för sig. Vi behöver lösningar som håller ihop trygghet, ekologi och social hållbarhet. Att ge plats för odling i våra städer är just en sådan lösning.

Det är fullt möjligt att skapa gemensamma växthus på gårdar

Sveriges civila försvar bygger på att vi ska kunna klara oss själva i minst en vecka vid en kris. Ändå diskuterar vi sällan hur detta ska fungera i praktiken för de miljontals svenskar som bor i flerbostadshus, utan möjlighet till egen tomt eller odling.

För att uppnå någon grad av självförsörjning med odling är växthus ofta nödvändiga i vårt nordiska klimat. Men i dag är det i praktiken nästintill omöjligt att uppföra större växthus på bostadsgårdar i flerfamiljshus. De undantas från attefallsreglerna och hindras ofta av detaljplaner.

Gemensamma växthus och kolonilotter

Vi behöver förändra det här. Det är fullt möjligt att skapa gemensamma växthus på gårdar, som både bidrar till livsmedelstrygghet och stärker den sociala gemenskapen. Att dela resurser och ha kontakt med sina grannar är inte bara trevligt – det är en viktig del av vår krisberedskap. Trygghet byggs i vardagen, inte bara i militär beredskap.

Kolonilotter är ett annat viktigt exempel. Trycket på odlingslotter i våra städer är enormt, men många kommuner planerar inte för fler. Historiskt har kolonilotter spelat en avgörande roll för livsmedelsförsörjning under kristider. De har också varit viktiga för folkhälsan. I dag riskerar kunskapen om odling att gå förlorad, samtidigt som vi behöver den mer än någonsin – för klimatet, för tryggheten, för människors hälsa.

Gröna lösningar för en robust framtid

Vad händer när den kunskapen försvinner? Vår förmåga att klara oss under störda förhållanden minskar drastiskt. Ett samhälle där grundläggande färdigheter i att producera mat går förlorade blir skörare och mer beroende av externa system.

Det handlar inte bara om beredskap för krig, utan också om motståndskraft vid naturkatastrofer, pandemier eller andra långvariga störningar i samhället. Att återuppliva och sprida odlingskunskap i stadsmiljö är därför en strategisk investering i hela samhällets robusthet.

Vi har tre konkreta förslag:

• Inför möjlighet att bygga växthus även i flerbostadshus, genom att anpassa regelverket.
• Planera för fler kolonilotter i städerna, inte färre.
• Odla mer ätbart i våra offentliga miljöer – fruktträd och bärbuskar bidrar till både beredskap och biologisk mångfald.

För att fullt ut dra nytta av odlingens potential för beredskap, krävs ett gemensamt grepp. Vi ser stora möjligheter i att kommuner och beslutsfattare samarbetar för att se över detaljplaner och regelverk.

Genom att gemensamt prioritera en grön och resilient stadsutveckling, får vi nya verktyg för att stärka Sveriges beredskap. Vilka steg tar vi tillsammans för att odla trygghet i våra städer?