Köerna till solcellsstöd ska bort

KLIMAT. En ordentlig utökning av solcellsstödet var den stora nyheten när regeringen presenterade sitt klimatpaket inför budgetpropositionen. Totalt räknar regeringen med att öka klimatsatsningarna för år 2016 med 2,4 miljarder kronor.

Nu ska det vara slut på lång och oviss väntan för att få statligt investeringsstöd till solceller. I det klimatpaket som regeringen presenterade på onsdagen, inför budgetpropositionen som presenteras på måndag nästa vecka, finns totalt 225 miljoner till statligt solcellsstöd nästa år. Att jämföra med 50 miljoner för i år.

2017-2019 ökar stödet ytterligare, till totalt 390 miljoner kronor per år. Ibrahim Baylan (S) är säker på att det ökade anslaget ska ta bort den nuvarande kön helt och hållet.

– Min bedömning är att de pengar vi tillför kommer både att räcka till att beta av kön, jag tror det är 4300 i kön just nu, och att det räcker till lika många därtill, ytterligare 5000, sade han till Altinget.

Klimatmärkta åtgärder

När regeringen räknar samman en lång rad olika satsningar med olika former av klimatmärkning – mycket är känt sedan tidigare, annat inte – så landar summan på 4,5 miljarder kronor till "investeringar för klimatet" under år 2016. Av dessa 4,5 miljarder är 2,4 miljarder kronor sådant som har tillkommit sedan vårpropositionen.

Finansieringen sker genom höjningen av skatterna på diesel och bensin, som beräknas ge drygt 4,1 miljarder kronor extra till statskassan under 2016.

Två flugor i en smäll

Statsminister Stefan Löfven betonade vid presskonferensen att satsningar på klimatåtgärder och jobben går hand i hand.

– En kraftfull klimatpolitik är också en kraftfull jobbpolitik, sade han och lyfte fram upprustningen av järnvägen och bostadsområden och stödet till solceller som exempel.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson sade att det samlade klimatpaketet förmodligen inte kommer att räcka hela vägen fram till 2020 års mål, det vill säga målet om en minskning av klimatutsläppen med 40 procent jämfört med år 1990. Vad som ytterligare kommer att krävas ville hon inte spekulera i, men konstaterade att det lär handla om ett batteri av åtgärder.

Förorenaren ska betala mer

Romson betonade också det principiellt viktiga med kombinationen att höja skatten enligt principen förorenaren betalar, det vill säga höjningen av drivmedelsskatterna, och att samtidigt investera i det som är klimatsmart.

Att regeringen gör avsteg från principen om att förorenaren betalar när det kommer till jord- och skogsbruket, som får en skattebefrielse som motsvarar höjningen på drivmedel, motiverar Romson med att bönderna saknar alternativ. Dessutom är mjölkböndernas situation pressad.

– För många bilägare, vanliga pendlare, finns det alternativ. Man kan välja kollektivtrafik eller byta bränsle. För jord- och skogsbruket finns inte något alternativ, alternativen har inte utvecklats tillräckligt starkt, säger Åsa Romson till Altinget.

Forrige artikel Regeringen har hittat generaldirektör för miljön Næste artikel Lövin skyddar biståndsbudgeten
  • Rapportera

    Evert Andersson

    Svårt att ta till sig klokskapen

    Om jag utgår från att dessa fyra politiker läst Mikael Odenbergs remissvar om rapporten "Capacity Adequacy in the Nordic Electric Market" framtagen av THEMA på uppdrag av Elmarknadsgruppen, så är det obegripligt utifrån tekniska grunder att man ångar på med ännu mer subventioner till det som rapporten kallar "energy only". Förutom att politiken ställt till elmarknaden så ingen baskraft går att bygga och knappt har råd att hålla igång, så verkar man ignorera att det som är problemet inte är mängden energi utan faran för effektbrist i systemet. Solcellers bidrag till vår effektbalans är noll komma noll. Vi fortsätter att subventionera det vi inte behöver mer av - väderberoende el, enligt Svenska Kraftnät.

    En annan sak att reagera på är talet om järnvägssatsningar. Var finns då visdomen att plundra SJ på 1,9 miljarder för att få ihop statsbudgeten?

    En sista fundering. Tills för ett par dagar sedan kunde man läsa på regeringens hemsida att vi lovat 4 miljarder till den gröna klimatfonden till 2018. Man tycks ha nyktrat till lite där och skjutit det löftet några år framåt.

    Det här är en regering som ger ett vingligare intryck än lovligt. Politiska kompromisser förstås, men jag tror, eller i alla fall trodde, Löfven om mer kunskap än han visar.

Klimatförebilderna i Norden halkar efter

Klimatförebilderna i Norden halkar efter

KLIMAT. Trots att de nordiska länderna lyfts fram som föregångare internationellt lyckas de inte alltid göra sin hemläxa. Flera av länderna kommer att missa sina nationella mål nästa år.