Klimatanpassning: Kommunerna får ta mer ur egen plånbok

Skriftliga svar från miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP):

1. Varför skär ni ner klimatanpassningsanslaget till kommunerna?

Det som har skett är vi förändrat hur staten finansierar klimatanpassningsarbetet, och det kanaliseras genom fler olika anslag än tidigare. Bland har det varit viktigt att integrera arbetet i ordinarie verksamhet och då har flera myndigheter fått ett ökat förvaltningsanslag för att tillgodose det.

Regeringen anser också att det är prioriterat att rikta de fysiska klimatanpassningsåtgärderna till Göta Älv. Området har pekats ut som Sveriges enda statliga klimatanpassningsprojekt och arbetet är kostsamt, och kommunerna längs med Göta Älv är ofta små med dåliga ekonomiska möjligheter att själva bidra till arbetet. Regeringen kommer därför också se över stödnivåerna inför nästa år. I dagsläget behöver kommunerna bidra med 30 procent av kostnaden för klimatanpassningsåtgärder men vi ser att det är bekymmersamt för en del kommuner och då behöver staten eventuellt gå in med ett större stöd.

 2. Det finns ett stort behov bland kommunerna av klimatanpassningspengarna. Hur ska ni möta det?

Alla kommuner i Sverige har ett ansvar att i sin planläggning ta höjd för ett förändrat klimat. Hur kommer större skyfall påverka kommunen? Hur kommer längre perioder av torka påverka? I första hand ska staten hjälpa kommunerna i det arbetet och där ska Länsstyrelserna framöver agera som stöd när kommunerna genomför detta arbete. Sedan tidigare är Boverket också fokalpunkt för att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Det stödet är något många kommuner efterfrågat då de exempelvis kan sakna kompetens att själva göra bedömningar för vad klimatförändringarna kan innebära lokalt. 

Regeringen anser att huvudprincipen är att kostnaderna för skydd av egendom ligger på egendomens ägare. När det kommer till statliga pengar för skredsäkringsinsatser längs Göta älv är det ett undantagsfall eftersom det är ett stort område som omfattar flera kommuner och län, innebär skydd av nationellt intresse och överstiger kommunernas betalningsförmåga inom rimlig tidsperiod.

3. Varför kan ni inte vara mer konsekventa med budgetramarna för att ge myndigheterna och kommunerna möjlighet att planera?

I den Nationella strategin för klimatanpassning föreslog regeringen insatser för att stärka det långsiktiga arbetet och samordningen av arbetet med klimatanpassning. Med anledning av gjordes vissa omfördelningar från det särskilda anslaget för klimatanpassning till andra anslag. Förvaltningsanslaget ökades för SGI, SMHI och Boverket. Vidare skapades ett eget anslag för Göta älv.

Det har varit bra förändringar som bidragit till en större tydlighet och långsiktighet inom dessa specifika områden. Arbetet med klimatanpassning är fortsatt under uppbyggnad, och fler justeringar kommer förmodligen behövas. Det är viktigt att anpassningsåtgärder också integreras i ordinarie verksamhet.