Klimatanpassning inte bara en fråga för kommuner och fastighetsägare

Klimatfrågan diskuteras alltmer i samhället, men en aspekt som vi pratar för lite om är behovet av att anpassa samhället till ett varmare klimat. Vi påverkas redan i dag av klimatförändringarna genom bland annat mer extremväder, såsom stormar, skyfall och torka. Denna påverkan kommer att öka under överskådlig framtid även om vi minskar våra utsläpp av växthusgaser. Vi måste på allvar börja fundera över hur vi kan anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat. Och framför allt måste vi börja prata om vem som ska ta ansvar för att det ska komma till stånd. 

Orimlig ansvarsfördelning

Hittills har klimatanpassning setts som en fråga för fastighetsägare och kommuner att lösa. Ett flertal utredningar och undersökningar har avfärdat den rådande ansvarsfördelningen som orimlig, otydlig och ineffektiv. Klimatanpassningsutredningen från 2017 menade att nuvarande ansvarsfördelning lägger ett orimligt stort ansvar på fastighetsägare. Riksrevisionen kom i sin rapport från 2022 fram till att ansvarsfördelningen mellan kommuner och nationella expertmyndigheter i vissa fall är otydlig. Nationella expertrådet för klimatanpassning menar i sin rapport från 2022 att med nuvarande system kommer nödvändiga anpassningsåtgärder inte att genomföras. 

Riksdag och regering måste ta frågan om vem som ska göra vad i klimatanpassningen på större allvar.

Vi har i ett forskningsprojekt under 2019 till 2023 undersökt hur ansvarsfördelningen för klimatanpassning i Sverige skulle kunna fördelas mellan olika aktörer. Vår slutsats ligger i linje med de ovan nämnda utredningarna. 

Anpassa lagen efter den nya verkligheten 

Rådande lagstiftning och regelverk är inte anpassade för den nya situationen. De kommuner som har börjat arbeta med klimatanpassning stöter snabbt på begränsningar som gör det svårt eller omöjligt för dem att effektivt skydda samhället. Det är också oklart hur stort ansvar som kommunerna bör ta på sig. Riksdag och regering måste ta frågan om vem som ska göra vad i klimatanpassningen på större allvar. För närvarande förbereder regeringen en strategi för klimatanpassning. Det är ett första steg, men den kommer inte att vara tillräcklig.

Vi efterfrågar: 

• en parlamentarisk utredning av ansvaret för klimatanpassning. Ansvarsfrågan handlar om hur vi ser på grundläggande frågor om vem som ska göra vad och varför – om vem som ska fatta beslut och genomföra åtgärder och om vem som ska betala för dem. Det finns inte ett svar på den frågan, utan många. Vi menar att det krävs en parlamentarisk utredning med ett brett uppdrag för att belysa dessa frågor. 
• en debatt i samhället om vilka principer som ska ligga till grund för ansvarsfördelningen. Bör de aktörer som har störst möjlighet att genomföra klimatanpassning få ansvaret för den? Bör de som har störst nytta av åtgärderna få betala? Eller bör de som har valt att bosätta sig på översvämningsdrabbade platser få ta ansvar för sin egen situation? Det är inte givet vilka principer som ska ligga till grund för en framtida ansvarsfördelning, men det är något som måste diskuteras.
• att regeringen tillsätter en utredning av hur lagstiftningen möjliggör och förhindrar effektiva klimatanpassningsåtgärder. I uppdraget bör ingå att väga olika mål och principer mot varandra, som behovet av klimatanpassning, skydd av egendom och lokalt självstyre. Inte heller här är det sjävklart vad lösningen ska vara.