Debatt

Jernkontoret: Utbildning är nyckeln till en hållbar industri 

DEBATT. Stålindustrin har flera projekt som ska bidra till framtidens hållbara samhälle. Men för att projekten ska få genomslag krävs att medarbetare förstår den nya tekniken. Det ställer höga krav på utbildningar, skriver Gert Nilson från Jernkontoret. 

Foto: Pia Nordlander/Bildn och Henning Bagger/BAG/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Gert Nilson
Teknisk direktör, Jernkontoret


Företrädare för Rise och Chalmers skriver mycket klokt om de goda förutsättningar som Sverige har att bli fossilfritt, samtidigt som konkurrenskraften för svensk industri stärks genom försprång i den globala klimatomställningen. Inte minst den svenska industrins förmåga att ta egna initiativ och sätta höga ambitioner skapar just dessa förutsättningar.

Läs också

Men, precis som forskarna är inne på, krävs det att fler aktörer höjer ambitionerna. När det kommer till kompetensförsörjning och tillgången till kvalificerad arbetskraft behöver samverkan mellan industri, politik och högskola stärkas.

Uppgraderade utbildningar

Inom stålindustrin pågår projekt som ska bidra till att skapa framtidens hållbara samhälle. För att resultaten från projekten ska få genomslag krävs medarbetare som utbildats i, och har förmågan att ta till sig, den nya teknologi som nu utvecklas.

Fakta
Jernkontorets nya färdplan för kompetensförsörjning:

Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige 

För det krävs uppdaterade, ofta uppgraderade utbildningar, som matchar behoven hos en modern stålindustri.

Nya krav på kompetens

Inom kort kommer vi inom stålindustrin ha utvecklat helt nya tekniska processer inom centrala delar av stålframställningen. Detta kommer att ställa nya krav på medarbetarnas kunskap och kompetens, vilket förstås kräver avancerad vidareutbildning.

Visst har vi haft teknikskiften förr, utan att hela utbildningar behövt göras om. Men den här gången är det på en annan nivå.

Gert Nilson
Jernkontoret

Det innebär också att de utbildningar som i dag förser industrin med kompetens, alltifrån gymnasieskolor till forskning, behöver uppdateras snabbare och mer än vad som ryms inom lärosätenas ordinarie verksamhet.

Tid att fortbilda sig 

Det krävs alltså en kraftsamling från flera håll för att den nya tekniken ska kunna omsättas i praktiken och få den effekt som avses. Beslutsfattare behöver förstå, inte bara vad som håller på att ske, utan även hela det stora förändringsbehov som uppstår, inte minst vad gäller utbildning.

Lärare på olika nivåer måste få sätta av tid för att fortbilda sig i den forskning som pågår och hitta eller utveckla bra utbildningsmaterial. Detta gäller inte bara stålindustrins satsningar på en mer hållbar stålproduktion, det gäller för alla radikala satsningar på teknikskiften som pågår just nu.

Förståelse hos studenter 

Visst har vi haft teknikskiften förr, utan att hela utbildningar behövt göras om. Men den här gången är det på en annan nivå. Det handlar om helt nya processer och sätt att tänka kring hela värdekedjan.

Det är viktigt att den förståelsen når kommande studenter, så att de nya teknikerna kan utvecklas vidare – klara kommer vi som bekant aldrig att bli.

Dokumentation

Tidigare inlägg i debatten: 

"Lönsam energieffektivisering måste läggas till på listan med åtgärder"

Visst måste industrin bli klimatneutral, men energieffektivisering har en långt viktigare roll i det än vad forskarna från Chalmers och Rise lyfter fram, skriver Mikael Gustavsson från Energieffektiviseringsföretagen.

Forskare: Mer behövs om industrin ska nå nollutsläpp till 2045

Regeringens 600 miljoner till industriklivet är nödvändigt, men räcker inte för att nå nollutsläpp 2045. En klimat- och industripolitik där staten och andra offentliga aktörer koordinerar insatser på olika politikområden behövs, skriver sju forskare från Rise och Chalmers. 



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00