Jägareförbundet: Slopa det oetiska sälhandelsförbudet

Hans Olsson
Styrelseledamot Svenska jägareförbundet
År 2010 införde EU ett sälhandelsförbud. Bakgrunden till beslutet var kritik mot den storskaliga kanadensiska säljakten. Sverige och Finland lyckades få ett undantag, som gjorde det möjligt att sälja kött, skinn och andra produkter som inte jägaren själv hade nytta av. Behovet av undantag var viktigt eftersom sälstammen ökade och orsakade allt större problem för det kustnära fisket.
Absurda konsekvenser
Fem år senare beslutade WTO, Världshandelsorganisationen, att undantagen för Sverige och Finland inte var tillåtna. Från 2015 råder således ett förbud mot att sälja eller ge bort produkter från säljakt i EU.
Konsekvenserna av förbudet är absurda. I dag ser samhället ett stort behov av att hålla sälstammen i balans med dess bytesdjur – fiskarna. Regeringen vill därför se en aktivare sälförvaltning. I år började licens- och skyddsjakten på säl den 20 april och omfattar 1 400 djur.
Det är viktigt att ha med sig att många av de fiskarter som står på sälens meny minskar i antal. Detta medför att sälen har svårigheter att hitta tillräckligt med föda. Det finns med andra ord behov att reglera de stora sälstammarna – både för sälens och fiskbeståndens skull.
Tio år efter WTO:s beslut har en debatt runt sälhandelsförbudet börjat föras både i Sverige och EU. Detta är positivt. EU:s övergripande inriktning på miljöarbetet riktas alltmer mot biologisk mångfald och att återställa natur. Syftet är att säkerställa bättre livsförutsättningar för insekter, fåglar och växter till däggdjur och träd. De marina miljöerna omfattas självklart av dessa regler.
Sälen börjar bli ett skadedjur
En viktig grundförutsättning för att lyckas med EU:s målsättningar är att brukandet av natur och vilda djur blir hållbart och långsiktigt. Och att de resurser som faktiskt skördas också tas tillvara.
När EU:s sälhandelsförbud beslutades ville man hindra kanadensiska sälprodukter från att komma in i EU. Reglerna bidrog till att sälen i dag börjar betraktas som ett skadedjur – det vill säga en art som skapar problem för fisket och försvårar arbetet med att förbättra havsmiljön.
Svenska jägareförbundet vill att sälen ska ses om en värdefull resurs, en förutsättning och en viktig del av havsmiljön.
Svenska jägareförbundet vill att sälen ska ses om en värdefull resurs, en förutsättning och en viktig del av havsmiljön. För att komma dit behövs en sälförvaltning som tar avstamp i dagens problemfyllda situation.
Eftersom naturen är komplicerad behöver myndigheter, politiker och EU behöver börja förvalta ekosystem i helhetsperspektiv – inte varje art för sig själv.
Säljakt kan ge positiva värden
Jakt på säl – där det är tillåtet att ta tillvara och sälja kött, skinn, sälolja – ger positiva värden. De jaktliga uttagen är en pusselbit som bidrar till bättre förutsättningar för allt liv i haven. EU-reglerna som leder till att sälar måste grävas ned, eldas upp eller sänkas i havet är oetiskt slöseri. Sälhandelsförbundet bör avskaffas omgående.
Svenska jägareförbundet uppmanar därför EU och Sveriges regering att arbeta för att slopa det oetiska sälhandelsförbudet – och att se möjligheterna i ett hållbart brukande som gynnar allt liv i haven.













