Hur man inte lyfter en miljökonferens

Sverige står som värd, tillsammans med Kenya, för det högnivåmöte som FN arrangerar i Stockholm den här veckan. Det kan ses som ett fantastiskt tillfälle till positiv uppmärksamhet i olika former. Stockholm skulle kunna vibrera av miljöförväntningar just nu. Men S-regeringen ger inte intryck av att ha hela hjärtat med i genomförandet av den stora internationella miljökonferens som Stockholm +50 är.

Bara en sådan sak som att det på måndagen ännu inte går att få svar på hur statsminister Magdalena Anderssons deltagande kommer att se ut under konferensen. Det går inte ens att få ett ja- eller nej-svar på om hon kommer att närvara alls, vare sig från statsrådsberedningen eller från miljödepartementet. Det enda svaret Anderssons pressekreterare ger är: ”Vi återkommer med info senare.”

(Reds anm: På tisdagsförmiddagen meddelade regeringen att statsministern invigningstalar vid Stockholm +50 via ett pressmeddelande.)

Att hantera arvegods från MP

Som S-regering kan man naturligtvis se på Stockholm +50 som ett oönskat arvegods från den tid då Miljöpartiet satt med i regeringen, mer exakt ett arv från dåvarande klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) som drog igång arbetet med konferensen år 2019. Ett stort projekt som någon annan har satt igång kan vara svårt att ta över och börja brinna för.

Men regeringen har inte hittills visat några svårigheter vad gäller att omfamna saker från MP-eran, exempelvis att göra nyindustrialiseringen i norr till sitt eget högst socialdemokratiska projekt. Karl-Petter Thorwaldsson (S) kuskar land och rike runt, full av enorm energi och entusiasm, och talar om det gröna industriundret. Att även en och annan MP-minister har varit hyfsat inblandad i det hela är inget som någon inom S minns i dag.

Vad gäller FN-konferensen den här veckan så är det ju dessutom stolt socialdemokratisk historia. Stockholmskonferensen 1972, FN:s första miljökonferens, var ett initiativ av ingen mindre än Olof Palme. Att det då inte ens går att få ett svar på om Magdalena Andersson ska dit är näst intill obegripligt. För en utomstående kan det tyckas självklart att hon ska invigningstala när världens länder samlas.

Besvärande beslut i FN-sammanhang

Nu har inte S-regeringen gjort det helt lätt för sig på miljöområdet den senaste tiden, inte om man ska kunna ha blank päls och stolt svansföring på en FN-konferens. Sänkningen av bensin- och dieselskatten är väl ingenting att påminna om i onödan, om man samtidigt står värd för en konferens var mål är att ”öka takten för att nå målen” som klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) sade på en pressbriefing på måndagsmorgonen.

Nu har inte S-regeringen gjort det helt lätt för sig på miljöområdet den senaste tiden, inte om man ska kunna ha blank päls och stolt svansföring på en FN-konferens.

Ännu mer besvärande är sannolikt de stora och hastiga nedskärningarna på sju miljarder i årets bistånd som regeringen har beslutat om, på miljöområdet rör det sig bitvis om nedskärningar på upp till 50 procent. Många av deltagarna på FN-konferensen är länder som på olika sätt fått se svenskt bistånd plötsligt dras tillbaka.

Sedan är regeringens beslut om att ge klartecken till fortsatta gruvplaner i Kallak, nära Unesco-världsarvet Laponia, ingen gyllene fjäder i regeringens FN-hatt. Regeringen har fått kritik från såväl FN:s specialrapportörer som från FN:s rasdiskrimineringskommitté för hanteringen och beslutet.

Veckan har bara börjat

Men än är den Internationella klimat- och miljöveckan (japp, startskottet gick på måndagen) inte över. Kanske blir Stockholm +50 en stark hyllning till både Olof Palme och Stockholmskonferensens betydelse för miljöarbetet – lyft av endast klimat- och miljöminister Annika Strandhäll eller, det återstår att se, med rejäl draghjälp av statsministern. Men desto viktigare: Kanske bidrar mötena, samtalen, seminarierna och demonstrationerna faktiskt till att driva upp tempot i världens miljö- och klimatarbete.

Sedan blir det så klart intressant att se om svenska regeringen lämnar något internationellt miljölöfte och hur det i så fall är utformat, med tanke på de miljarder till biståndet som drogs tillbaka i år.