Hopp och oro inför Löfvens miljömålslöfte

REAKTIONER. Miljömålssystemet ska utvecklas, enligt statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaringen. Tolkningarna av det egentligen kommer att innebära går dock isär.

Under regeringsförklaringen på måndagen deklarerade statsminister Stefan Löfven flera åtgärder som nu prioriteras inom miljö- och klimatområdet. Utöver tidigare lanserade planer som återfanns i regeringsöverenskommelsen tillkom också några nya punkter.

Läs mer: Heta känslor när Jök-förslagen tas emot

Bland annat ska ytterligare åtgärder vidtas för att säkra grundvattennivåerna och tillgången till dricksvatten, samt en ny formulering om det fortsatta arbetet med miljömålen:
”Nu måste miljömålsssystemet utvecklas och ny etappmål tas fram”

Men vad den formuleringen innebär i praktiken råder det delade meningar om.
– Det som har varit oklart fram tills att det här sägs i dag skulle jag säga är om vi ens ska ha kvar miljömålen. Det har inte funnits något tydligt politiskt ställningstagande. Men nu kommer det här ställningstagandet, vilket jag tycker är jätteviktigt, säger Maria Gardfjell, vice ordförande i miljöutskottet och miljöpolitisk talesperson hos Miljöpartiet, till Altinget.

Slås ihop med Agenda 2030?

Det finns de som i debatten har talat för att miljömålen inte behövs längre när vi har FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030, men då skulle flera delar missas, menar Gardfjell.
– Till exempel så är kemikaliefrågorna inte med i Agenda 2030, säger hon.

Utifrån en pågående utredning som ska presentera sina förslag under de kommande veckorna så ska nu arbetet tas vidare.
– Man får se vad utredningen presenterar för något, och utifrån det se hur man kan skärpa nyckeltal, målnivåer och om man behöver komplettera med flera mål.

Men hur ska man se på den så kallade 2020-deadlinen?
– Det som är poängen med det som sägs i regeringsförklaringen, att vi nu säger att vi ska fortsätta med miljömålen efter år 2020. Under den här mandatperioden ska vi slå fast hur vi ska göra det.

Hos Socialdemokraterna är beskedet inte lika klart. Om det rör sig om skärpning, sammanföring med Agenda 2030 eller liknande är inte lika självklart.
– Det är nog en kompromisskrivning som mycket kan tolkas in i, säger en S-tjänsteman till Altinget.

Oro för urholkning hos Fores

Hos tankesmedjan Fores välkomnas flera delar av regeringsförklaringen, även om det finns en viss oro inför hur miljömålsarbetet fortlöpande ska se ut.

– Vi visste ju att vi nån gång skulle komma till att det behövdes en översyn. Men jag oroar mig för vad det ska innebära. Vi är ju på väg att bomma 14 av 16 miljömål och ingen regering vill ju missa sina mål, så då blir det ju att urholka dem istället. Men det hoppas jag ju inte att detta innebär, utan snarast hoppas jag på att de ser över målen för att samordna dem, säger Mattias Goldmann på Fores till Altinget.

Samtidigt ser han flera andra kraftfulla ställningstaganden i regeringsförklaringen.
– Det utlovas nu en rejäl genomgång utifrån det klimatpolitiska ramverket och det kan ju bland annat leda till förändringar i regleringbreven för myndigheterna. Inte minst på Trafikverket så skulle det innebära konsekvenser för vägutbyggnaden exempelvis, säger Mattias Goldmann och fortsätter:
– Sedan tycker jag att det är mycket positivt att klimat- och miljöfrågorna slås ihop under Lövins ledning, för de hänger samman. Det gör bland annat arbetet lättare i den kommande miljömålsöversynen.

Svenskt näringsliv försiktigt positiva

Från Svenskt Näringslivs perspektiv är de försiktigt positiva till den regeringsbildning som skett. Bland annat välkomnas också sammanslagningen av miljö- och klimatfrågorna försiktigt.

– Det som är viktigt är det sakpolitiska, och vad som faktiskt görs. Sedan kan man notera att de gjort vissa omstruktureringar och till exempel flyttar energifrågan till ett infrastrukturdepartement, vilket kan vara positivt, men det är samtidigt svårt att säga innan man vet vilken politik som genomförs. Sedan flyttar man tillbaka klimatansvaret till miljödepartementet, vilket kanske på ett sätt är ganska logiskt eftersom det också är en miljöfråga, säger Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö, vid Svensk Näringsliv till Altinget.

Styrtanke försvinner i skatteväxling?

Från näringslivssamarbetet ställer de sig annars frågande till hur den gröna skatteväxlingen ska falla ut, där regeringsöverenskommelsen lanserat att 15 miljarder ska tas från arbete- och företagande och läggas på miljöskatter, fortsätter Sunér Fleming.
– Per definition ska en miljöskatt ta bort sig själv, genom att man straffar ut det dåliga som punktskatten åsyftar. Men frågan är hur man ska se på skattebaserna här. Flera av de skatter som pekas ut i överenskommelsen, och de som redan är på plats, har vi flera frågor kring om de inte också har ett fiskalt syfte. Flygskatten tycker vi exempelvis inte har en tillräckligt styrande effekt, detsamma gäller kemikalieskatten på vitvaror. Liknande problem befarar vi kan hända med avfallsförbränningsskatten och skatten på kemikalier i kläder och skor. Därför frågar vi oss om det inte kan finnas andra sätt att uppnå de miljömål som eftersträvas, framför en skatt. Men om det är fiskala syften med skatten, så bör man vara tydlig med det.

Men flera åtgärder i den annonserade politiken välkomnas också av näringslivssamarbetet.
– Åtgärderna för att se över regelverken för återvinning och hantering av avfall är välkommen. Vi har redan identifierat flera regelmässiga hinder som gör det svårare att exempelvis kunna använda restavfall till nya produkter. Sedan är även frågan om pant för flera produkter intressant. Redan nu tittar handeln på hur man kan ha mer återcirkulerande flöden kring fler plastprodukter, såsom diskmedelsflaskor, säger Maria Sunér Fleming.

Artikeln har uppdaterats efter begäran, för att korrigera ett påstående.

Forrige artikel Här är alla 23 ministrar i nya regeringen Här är alla 23 ministrar i nya regeringen Næste artikel Ygeman och Nilsson om sina nya uppdrag Ygeman och Nilsson om sina nya uppdrag