Prenumerera
Annons

Hälften av miljardstöden till klimatet gick inte åt

Klimatmiljarder gick upp i rök. Eller lite mer exakt, tillbaka till statskassan.
Klimatmiljarder gick upp i rök. Eller lite mer exakt, tillbaka till statskassan.Foto: Johan Nilsson/TT
26 februari 2026 kl. 03:00

Klimatklivet och Industriklivet är flaggskeppen i det statliga arbetet med klimatomställningen. De två stöden omfattade förra året tillsammans 7,1 miljarder kronor.

Vid årets slut hade inte ens hälften av pengarna gått åt. Vid utgången av 2025 fanns 3,8 miljarder kronor kvar i den statliga plånboken, trots att det finns ett stort intresse för stöden.

Altinget rapporterade exempelvis i höstas om en ansökningsomgång till Industriklivet då fem ansökningar som översteg en miljard kronor i stöd hade skickats in. Men av Industriklivets 3,7 miljarder för år 2025 gick endast 1,8 miljarder åt.

Naturvårdsverket och Energimyndigheten, som är ansvariga för att fördela medlen, pekar på samma förklaringar.

– Den typ av projekt Industriklivet har fokus på, pågår ofta under flera år. Därför är en långsiktig budgetnivå och bemyndiganderam viktig, säger Klara Helstad, biträdande avdelningschef vid Energimyndigheten som administrerar Industriklivet.

Vad vill partierna?

I budgeten för 2026 har Tidöpartierna avsatt:

653 miljoner kronor till Industriklivet samt 3,8 miljarder i bemyndiganderam fram till 2030.

4,5 miljarder kronor till Klimatklivet samt 8 miljarder i bemyndigaderam fram till 2030.

Oppositionens förslag i partiernas skuggbudgetar:

MP: Ville lägga 3 miljarder mer på Industriklivet och 2,5 miljarder mer än regeringen på Klimatklivet under 2026, enligt partiets skuggbudgetmotion.

C:  Centerpartiet dubblar Industriklivets anslag för 2026 och bemyndiganderamen.

V: Ökar anslaget till Klimatklivet med 2 510 000 för 2026, jämfört med regeringen, i sin budgetmotion. Skriver ingenting om bemyndiganderamen.

S: Ökar anslaget till Industriklivet med en halv miljard. Skriver ingenting om bemyndiganderamen i sin budgetmotion.

Stabila nivåer av anslag och bemyndigande ger inte bara möjligheter att bevilja stöd till stora projekt, utan även att parera när projekten av olika orsaker inte håller sin tidsplan, påpekar Klara Helstad.

Läs också

Naturvårdsverket har hittills haft svårt att använda hela anslaget till Klimatklivet, enligt Anna-Karin Nyström, enhetschef på myndigheten.

Naturvårdsverket fördelade 1,5 miljarder under 2025, 1,9 miljarder användes inte. Hon säger att det framför allt är två anledningar som bidrar till att det är svårt för myndigheten att få ut det statliga klimatstödet.

Den ena anledningen är en osäker marknad, som gör att företag inte ansöker i den utsträckning man kan förvänta sig, samt att redan pågående åtgärder försenas och utbetalningar senareläggs. Den andra anledningen är att anslagen och bemyndiganderamen varierar från till år.

– I samband med höstbudgeten meddelade regeringen ett stort anslag, men ett minskat bemyndigande. I vårändringsbudgeten blev det klart att vi fick ett större bemyndigandebelopp och vi kunde åter ha en ansökningsomgång i början av hösten, men det tar tid att för dessa åtgärder att komma igång och medlen börja användas , säger hon.

”Ett otroligt stort anslag”

Bemyndiganderamen, det vill säga hur mycket stöd som myndigheten har mandat att bevilja inför kommande år, spelar en stor roll för att hantera de stora stöden.

– Ryckighet i bemyndigandet ett problem. Nu har vi både ett starkare bemyndigande och ett beslut om att Klimatklivet sträcker sig till 2030, säger Anna-Karin Nyström och tillägger:

– 2026 har vi ett stort utrymme, ett otroligt stort anslag som kommer bli svårt att få till, men vi har också ett kraftigt bemyndigande vilket underlättar mycket.

Klimatklivet sträcker sig i nuläget till 2030, Industriklivet till 2040. Fyra år framåt kan låta länge, men redan inom något år kommer slutåret 2030 att innebära en begränsning för större projekt, enligt Anna-Karin Nyström.

Fakta

ur Naturvårdsverkets budgetunderlag 2026-2028, om Klimatklivet:

”Näringslivet behöver erbjudas en genomförandetid som sträcker sig över flera år för att möta de praktiska utmaningar som företagen står inför och för att Klimatklivets medel effektivt ska kunna nyttjas för att åstadkomma största möjliga klimatnytta.”

ur Energimyndighetens budgetunderlag 2026-2028 om Industriklivet:

För att företagen ska våga genomföra investeringar är det avgörande att den statliga finansieringen är klar för hela projekttiden, vilken ofta löper över flera år. Sammantaget krävs en bemyndiganderam som täcker flera kostsamma projekt som löper över flera år.

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2026