Debatt

Gröna investeringar hotas av otydliga renoveringsregler

Otydliga begrepp i genomförandet av EU:s energiprestandadirektiv riskerar inte bara att hämma investeringar och försena klimatomställningen. Om inte begreppet ”större renovering” definieras hotas tillgången till grön finansiering och Sveriges klimatpolitik äventyras, skriver Fastighetsägarna.

”För den som ska renovera, bygga om eller investera i energibesparande åtgärder är det avgörande att veta när nya krav gäller”, skriver Richard Silverfur, Fastighetsägarna. — ”För den som ska renovera, bygga om eller investera i energibesparande åtgärder är det avgörande att veta när nya krav gäller”, skriver Richard Silverfur, Fastighetsägarna. Foto: Janerik Henriksson / TT

1 juli 2025 kl. 04:00

Rikard Silverfur

Chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Byggnader står för omkring 40 procent av energianvändningen i Sverige. Energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål. Men investeringar förutsätter tydliga spelregler. I dag är det långt ifrån självklart vad som gäller.

I genomförandet av EU:s reviderade energiprestandadirektiv (EPBD) föreslås att vissa nya krav – till exempel på energiprestanda, utbyte av tekniska system eller särskilda energiberäkningar – ska gälla vid så kallad större renovering. Men varken lagförslaget eller Boverkets rapport definierar vad det innebär.

Det anges att en ”betydande och avgränsbar del” ska ”påtagligt förnyas”, men inga tydliga tröskelvärden anges. Detta står i kontrast till direktivets egen definition, där en större renovering är en åtgärd som antingen omfattar mer än 25 procent av klimatskärmen eller där kostnaden överstiger 25 procent av byggnadens värde. Det gör det svårt för fastighetsägare att veta när de nya kraven faktiskt träder in.

Rättsosäkert och höga kostnader

Detta skapar inte bara rättsosäkerhet – det skapar osäkerhet om investeringsförutsättningarna i stort. Enligt Boverket leder dagens oklara regelverk till att byggnadsnämnder gör olika bedömningar, att fastighetsägare missförstår kravnivån och att projekt inte blir av. Myndigheten konstaterar att många felaktigt antar att nybyggnadskrav gäller även vid ombyggnad, vilket skapar onödig försiktighet och höga kostnader.

Men osäkerheten stannar inte där. Även EU:s regelverk för hållbara investeringar, den så kallade taxonomin, använder också begreppet större renovering – där en energiprestandaförbättring på minst 30 procent krävs för att en investering ska klassas som hållbar.

Att kunna visa detta är avgörande för att en investering ska kvalificera sig för så kallad grön finansiering, alltså lån eller kapital från banker och investerare som riktar sig till klimatsmarta projekt. Om Sverige inte definierar när en åtgärd är en sådan renovering, blir taxonomin svår att tillämpa. Det hotar tillgången till grön finansiering – trots att projekten i praktiken minskar utsläpp.

Läs också

Renoveringskrav fick grönt ljus – regeringen får kritik för nedlagd röst

Dåligt för Sverige

Denna brist på tydlighet innebär att svenska investeringar får ett osäkrare regelverk än i många andra EU-länder. Det försvårar jämförbarheten och minskar kapitalflöde. För investerare framstår Sverige som mindre förutsägbart, vilket kan leda till att finansiering styrs mot andra marknader. I slutändan riskerar det att bromsa den energiomställning vi alla vill se, trots att viljan och potentialen finns.

Fastighetsägarna uppmanar därför regeringen och Boverket att:

• Tydliggöra i lag vad som avses med större renovering, så att alla aktörer har en gemensam och rättssäker grund att stå på.

• Ange tröskelvärden som gör det möjligt att i förväg avgöra om krav utlöses, vilket underlättar planering, investeringar och bygglovsprocesser.

• Samordna definitionen med EU:s taxonomi, så att investeringar som faktiskt bidrar till minskad klimatpåverkan också kan klassas som hållbara och få tillgång till grön finansiering

För den som ska renovera, bygga om eller investera i energibesparande åtgärder är det avgörande att veta när nya krav gäller. Utan tydliga regler blir det svårare att fatta beslut – både i planeringen och i genomförandet.

När centrala begrepp lämnas odefinierade uppstår onödig rättsosäkerhet. I en lagstiftning som påverkar stora investeringar behöver definitionerna vara förutsägbara och möjliga att tillämpa i praktiken. Annars är risken stor att energieffektiviseringar skjuts på framtiden eller inte genomförs alls. Osäkerhet i regelverken blir då ett hinder för omställningen – även om den som nu motiveras med behovet av flexibilitet.

Läs också