Greenpeace: Politiken är fast i det förflutna

DEBATT. Ett samhälle kan inte längre mätas efter hur produktions- eller konsumtionskraftigt det är. Att blunda för systemfelet leder till en förlegad politik. Politiken och ekonomin måste förnyas, skriver Isadora Wronski och Carl Schlyter från Greenpeace. 

Isadora Wronski
Chef för Greenpeace i Sverige 
Carl Schlyter
Ansvarig för klimat- och systemomställningsfrågor på Greenpeace


Klimatkris, artutrotning, pandemier, och en alltmer orolig geopolitisk situation tornar upp sig. Det är dags att vi öppnar ögonen för och accepterar grundorsakerna till problemen, det är den enda vägen för att kunna hitta de gemensamma lösningarna.

De system vårt samhälle vilar på tjänar oss inte längre, vi behöver en ny samhällsvision att sträva efter. En trygg framtid som lätt går att föreställa sig, något att längta efter och tillsammans sträva mot. Och kanske framförallt något som kan konkurrera med det antivisionära: “det var bättre förr” eller “det är deras fel” och “utan dem blir det bättre.” 

Sätt nya ramar

Greenpeace är en freds och miljöorganisation. Med den situation vi nu befinner oss i har det blivit smärtsamt uppenbart att det inte går att göra någon distinktion mellan vad som gynnar människor och vad som gynnar miljön. Vi behöver både social och planetär hållbarhet och det är också de ramarna vi ska sätta för vårt nya samhällsbygge och vår ekonomi.

Politiken är förlegad 

Människans tillvaro har historiskt präglats av en kamp för att göra livet mer bekvämt genom att omvandla delar av ekosystemen till resurser som vi kan använda för vår utveckling. Nu lever vi för första gången i en tid när det är möjligt att tillverka mer saker än vad vi behöver för vår överlevnad. Det är i stället ekosystemens och klimatets förmåga att hantera vår mänskliga påverkan som är den begränsande faktorn för vår utveckling.

Vår ekonomi och politik är fokuserad på att lösa gårdagens utmaningar. Vi kan inte lösa problemen så länge vi håller fast vid en dagens ekonomiska system och ett samhälle som primärt fokuserar på att tillfredsställa kortsiktiga materiella behov.

Krävs ett paradigmskifte

Vi måste helt ändra vår hållning till världen omkring oss och värdesätta det som verkligen har betydelse för vår fortlevnad och utveckling. Fokusera på det som faktiskt har möjlighet att ta oss in i nästa era. Vi måste hitta nya mått för samhällets framgång. BNP-tillväxt är ett trubbigt verktyg.

Våra mänskliga aktiviteter och vår ekonomi har oändlig potential om den anpassas till verkligheten vi befinner oss i. Det krävs ett paradigmskifte där naturens förmåga att leva vidare accepteras som grundpremiss för vår egen existens. 

Minska behoven av bränsle

Artutrotningen och klimatkrisen har gått så långt att det inte räcker med att minska utsläppen från energisektorn, vi behöver en mer genomgripande omställning. Förbränningsteknikens tid är förbi och det innebär att vi varken kan elda olja, skogar eller slakteriavfall.

Vi löser inte problemen genom att byta bränsle – vi skapar nya problem. Vi behöver i stället lösa mobilitetsproblem genom att minska behoven, hitta smartare lösningar och elektrifiera de delar som är nödvändiga. Vi måste tänka om och våga ifrågasätta normer.

Stärk ekosystemen

Livet till havs och på land måste skyddas, intakta ekosystem värnas så att deras livsupprätthållande funktioner såsom att fånga in och lagra koldioxid kan fortsätta. Vårt jordbruk måste gå från monokulturer beroende av importerat fosfat, konstgödsel och pesticider som utarmar jorden, till regenerativa praktiker som jobbar med ekosystemen och stärker dem.

Cirkulär ekonomi är ett måste

Materialkretsloppen måste slutas och cirkulära modeller introduceras, vilket kräver att vi inser ekosystemen inte kan förstöras, förbrukas och göras till avfall i en negativ spiral. En cirkulär ekonomi kräver att det kostar att förstöra och degradera ekosystem och det vi i dag ser som resurser.

Finanssektorn måste regleras, hålla sig inom naturens ramar och tillsammans med coronapandemins stimulanspaket användas som en motor för de nödvändiga investeringar omställningen kräver.

Måste ifrågasätta

Den goda nyheten är att det som är bra för miljön också är bra för människor. När samhället styr bort från ett fokus på trubbiga mått som produktion och konsumtion så minskar också utsläppen och stressen på oss själva och vår planet. När vi människor stannar upp och börjar agerar i samklang med den omgivande naturen får både ekosystemen och vi utrymme att återhämta sig.

En del jobb kommer försvinna inom utsiktslösa branscher och andra jobb kommer att skapas i omställningen. Vårt tänkande kring hållbarhet behöver skifta fokus från att endast försöka minska den destruktiva påverkan på naturen till att organisera samhälle och ekonomi så att vi hittar bättre sätt att leva på, sätt som utvecklar samhället.

Vi måste ställa frågor om vad utveckling egentligen innebär och fundera på vad våra egentliga behov är och hur vi uppfyller dem samtidigt som vi stärker och gynnar allt annat liv – så att vi med säkerhet kan säga: nu rör vi oss i rätt riktning. Det är med en sådan förändring av vårt förhållningssätt till den levande världen omkring oss som vi kommer kunna skapa de stora hållbarhetsinnovationerna.

Tydlig framtidsvision

Alla de skeenden som just nu skakar om vår värld kan kännas skrämmande, men kriser har också en tendens att föra människor samman, skapa perspektiv och utmana vanor och normer. Så låt oss ta chansen att träda in i det nya. Coronapandemin har visat att det är fullt möjligt att ta radikala beslut när det krävs.

Sveriges regering måste våga visa ledarskap och skapa en vision vi kan tro på.

Forrige artikel Gardfjell (MP): Grön återhämtning behövs för samhället och för MP Gardfjell (MP): Grön återhämtning behövs för samhället och för MP Næste artikel V: Finns ingen anledning att ge Försvarsmakten miljöundantag V: Finns ingen anledning att ge Försvarsmakten miljöundantag
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Ordsvall istället för analys.

    De största hoten mot skogens mångfald kommer från statsbyråkratin och regeringens ovilja att ta itu med myndigheternas ansvarslösa framfart. Statsbyråkratin har blivit ett särintresse som försöker eliminera riksdagens rätt att fatta beslut. Fn pågår två olika utredningar inom skogsområdet. Båda är tillsatta av regeringen och skall genomföras av statsbyråkratin, de statsfinansierade närstående lobbyorganisationerna Naturskyddsföreningen och WWF samt virkesköparna.
    Avsikten är att stapla nya skadliga regler och administrativa system på de gamla och undvika en granskning av hur den statliga myndighetsutövningen skapar konflikter. På önskelistan står nu en ny "fysisk riksplanering" där myndigheter och virkesköpare kan härja fritt på bekostnad av 330 000 små skogsägare. Till viss del är konflikterna medvetet orsakade av miljöministern och regeringen.
    Utredningarna förbjuds att granska hur utarmningen kan förebyggas. Den arbetar vidare med förslag till hur staten och skogsindustrin kan snylta på de små skogsägarnas insatser för ett varierat skogsbruk.
    Det är dags att Riksdagen tar itu med statsbyråkratins misskötsel av skog och vilt och städar upp i lobbyorganisationernas inblandning i myndighetsutövningen. Avvisa alla nya förslag om statliga planeringssystem även om de säljs in med hjälp av skogsindustrin. Se den urspårade nyckelbiotopsinventeringen, 1979 års skogspolitik och den Fysiska riksplaneringen som varningar. Slå vakt om "Frihetsmodellen" och avveckla statliga bestämmelser som motverkar dem.

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.