Göran Persson målar en förskönad bild av svensk skogspolitik

Skogsnäringens narcissistiska självbild upprepas. Dess senaste härförare är vår förre statsminister, storskogsägaren Göran Persson, som härom veckan i Aftonbladet myndigt hävdar att ”skogsdebatten måste bygga på ordentliga fakta”.

Problemet är att Göran Persson har fått de flesta fakta rörande dagens skogsbruk om bakfoten. ”Ordentliga fakta” skriver han. Men som driven lobbyist väljer han själv noga vad som ska redovisas.

Sanningen är att utvecklingen i Sveriges skogar är negativ vad gäller sysselsättning, biodiversitet och lokalbefolkningens möjligheter att påverka sin närmiljö. Skogsbruket har problem med att bli socialt och ekonomiskt hållbart.

Miljökvalitetsmålet kommer inte nås

Svenskt skogsbruk når inte det av riksdagen beslutade miljömålet Levande skogar. Skogsstyrelsen: ”Miljökvalitetsmålet Levande skogar är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är negativ”.

Persson skriver: ”Skogen ger jobb”. Fakta är att av de jobb som skogsbruket skapade 1980 återstår bara tio procent. Av ”Exportinkomster” så går det mesta till skogsindustrins och aktieägarnas vinster.  Vidare: ”... är det oroande att svenskt skogsbruk allt oftare misstänkliggörs utan stöd i forskning, lagstiftning eller fakta”.

Svenskt skogsbruk misstänkliggörs inte. Kritik mot svenskt skogsbruk baseras på fakta och forskning, samt på att lagar ej följs. En närmast enhällig forskning lyfter fram dess brister. Persson motsäges av framstående forskare: ”Svagt vetenskapligt stöd”. Brist på utkrävande av ansvar beror på att regeringen dragit in på medel till Skogsstyrelsen.

”När bilden av skogen förvrids får det direkta konsekvenser för både skogsägare och klimatnytta” skriver Göran Persson. Förvrids? Skogsstyrelsens prisbelönta ekolog Johan Nitare säger i DN: ”Kalhyggesbruket har orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin. Det är en våldtäkt på skogsmarken”.

Aktivister hotar inte skogsbruket

Göran Persson nämner en avverkning i Arjeplog som stoppades av ”aktivister”. Aktivister, kallar alltså vår före detta statsminister de som påpekar att lagar inte följs. De får sällan komma till tals. Kritiker däremot får stort utrymma i media. I Arjeplog stoppade domstolen avverkningen, på goda grunder. Där finns både rödlistade arter och tretåig hackspett.

Att Skogsstyrelsen godkänner en avverkning innebär inte att de granskar trakten. Av de cirka 60 000 ansökningar som kommer in årligen granskas ytterligt få. Här är det är skogsbolaget SCA, som sätter skogsägaren och entreprenörer i klistret. Persson hävdar att Nestlés ledning blivit vilseledd. Pinsamt. Allt bidrar till skogsnäringens allt sämre rykte.

Svenskt skogsbruk är inte längre unikt

Problemet är alltså inte skogen eller skogsnäringen – utan politiken, hävdar Persson. Men politiken går i industrins ledband, som dikterar hur svenskt skogsbruk skall bedrivas.

Vi anser att man ska bedriva skogsbruk, men det ska göras ansvarsfullt och med respekt för naturen. Det görs dessvärre alltför sällan i dag

Man har två huvudmål: Så mycket virke till industrin som möjligt och till så låg kostnad som möjligt. Därför fortsätter man med kalhyggesbruket, trots seriösa forskares invändningar. Industrin, försöker med alla medel (inklusive skrämsel) omyndigförklara seriösa forskare och intresseorganisationer med annan uppfattning.

År 2022 lade skogsindustrin 500 miljoner kronor på marknadsföring och lobbyverksamhet. ”Svenskt skogsbruk är på väg att gå vilse”, skriver Åke Wikström, tidigare vd för Obbola Linerboard och vice vd för Iggesunds Bruk och Kamyr AB. ”Trakthyggesbruket är ett avsteg från naturens egna processer”.

Vi har aldrig haft så lite kontinuitetsskogar i vårt land som vi har nu i januari 2026. Av den produktiva skogen är bara 6,3 procent skyddad enligt SCB.

Felaktiga idéer i debatten

För klimatets del behöver vi inte ens röra skogen. Klimatnyttan uppstår när skogen växer, oavsett ålder. Att skogsprodukter kan ersätta fossila bränslen är inte sant. 80 procent av vedråvaran eller kortlivade pappersprodukter förbränns och koldioxiden går orenad ut i luften. Fossilfritt har blivit ett osakligt mantra.

Det finns två absoluta sanningar baserade på forskning:

1. Mindre skogsbruk ger mer biologisk mångfald
2. Passivitet i skogen är bättre för klimatet

Skogsnäringens hopp om framtiden bygger på ett förakt för svensk natur och svenska folkets önskan. Industrins förespråkare ändrar inte sitt tunnelseende. Troligt är dock att marknaden och ett massivt folkligt motstånd gör det. Fyra av fem vill se ökat skydd.

Vi har aldrig påstått att skogsnäringen inte är viktig eller att skogsnäringen inte är effektiv. Vi anser att man ska bedriva skogsbruk, men det ska göras ansvarsfullt och med respekt för naturen. Det görs dessvärre alltför sällan i dag.

Att läsa Göran Perssons märkliga och motsägelsefulla inlägg får oss att undra varför han skriver och på vems uppdrag. En sak är säker, att vara storskogsägare är inte liktydigt med att kunna något om skog.