Debatt

"Gör Sverige till en global stormakt inom livsmedel"

DEBATT. I den kommande forskningspolitiska propositionen bör politiken fokusera på hållbara gröna lösningar för att nå miljö- och klimatmålen och skapa rätt förutsättningar för företagen. Innovation inom livsmedelssektorn är det naturliga svaret på dessa två utmaningar, skriver styrelsen för Sweden food arena.

"Det som kännetecknar våra grannar är att de har förstått något grundläggande – när näringsliv och stat samverkar och investerar i utveckling av livsmedelsproduktionen blir resultatet väldigt lyckat."
"Det som kännetecknar våra grannar är att de har förstått något grundläggande – när näringsliv och stat samverkar och investerar i utveckling av livsmedelsproduktionen blir resultatet väldigt lyckat."Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Livsmedelssektorn i Sverige är en oslipad diamant. Hela livsmedelssektorn sysselsätter i dag över 300 000 personer och är en kärnsektor i svensk ekonomi. Näringen har dessutom potential att bli 2020-talets nya innovativa tillväxtmotor.

Den svenska livsmedelssektorn har målet att miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart producera mer för att både öka försörjningsgraden och exporten samt för att möta en föränderlig efterfrågan. Till viss del kan det uppnås med fortsatt tillämpning av känd teknik, men för att nå en livsmedelsproduktion som både ökar konkurrenskraften och klarar att hålla sig inom planetens gränser för hållbarhet behövs ny kunskap och innovation.

Statlig satsning för låg

Livsmedelssektorns största problem i dag – det som hindrar tillväxt och utveckling – är att den inte är tillräckligt konkurrenskraftig. Varken näringslivet eller staten har satsat tillnärmelsevis lika mycket som våra konkurrentländer på forskning och innovation. Den senaste riktade satsningen från statlig sida på behovsstyrd forskning och innovation inom livsmedel var ”Tvärlivs”, som pågick 2010–2014, där staten gick in med 20 miljoner kronor per år. Söktrycket från näringslivets sida var dock hela 120 miljoner kronor per år, vilket tydligt indikerar att den statliga satsningen var på tok för liten.

Våra grannar har förstått

När innovationskapaciteten är låg, blir förmågan att lansera nya produkter och tekniker låg. Detta har över tid resulterat i minskad konkurrenskraft och svag lönsamhet i stora delar av livsmedelsvärdekedjan. Vi blir omsprungna av andra länder och producenter som ökar sin produktion samt export och svenska livsmedel förlorar marknadsandelar.

Fakta
Sweden food arena samlar företag och branschorganisationer inom livsmedelskedjan.

Danmark, med halva vår befolkningsmängd, exporterar för över 160 miljarder kronor. Exporten från Norge uppgår till över 100 miljarder. Den totala livsmedelsexporten från Sverige, med våra enorma arealer och långa kust, är knappt 60 miljarder. Det som kännetecknar våra grannar är att de har förstått något grundläggande – när näringsliv och stat samverkar och investerar i utveckling av livsmedelsproduktionen blir resultatet väldigt lyckat.

Medskick till forskningsproppen

Sweden food arena, som samlar den svenska livsmedelssektorn, lanserade den 2 juni sin innovations- och forskningsagenda, då även landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) medverkade. Agendan är sektorns gemensamma plan för vad vi vill prioritera och utveckla – gärna i samarbete med staten. Det är dags att tänka nytt, tänka stort och tänka tillsammans.

Utveckla produktion och förädling i hela värdekedjorna, från hav och jord till tallrik genom ett aktivt samarbete mellan politik, myndigheter, akademi och näringsliv, vilket skapar ett starkt forsknings- och innovationssystem för livsmedelssektorn.


Sweden food arena

För att detta ska ske har vi följande medskick till politiken och den kommande forskningspolitiska propositionen:

  1. Fokusera på hållbara gröna lösningar för att nå miljö- och klimatmålen och skapa förutsättningar för starka företag som skapar jobbtillväxt i hela Sverige. Innovation inom livsmedelssektorn är det naturliga svaret på dessa två utmaningar.

  2. Säkerställ en riktad, långsiktig satsning på minst tio år på livsmedel i den kommande forskningspolitiska propositionen för att utveckla samverkansforskning och ett modernt strategiskt innovationsprogram anpassat för en modern livsmedelskedja. Näringen är beredd att de närmaste åren investera upp till 400 miljoner kronor per år – och vår förhoppning är att staten matchar med samma belopp.

  3. Utveckla produktion och förädling i hela värdekedjorna, från hav och jord till tallrik genom ett aktivt samarbete mellan politik, myndigheter, akademi och näringsliv, vilket skapar ett starkt forsknings- och innovationssystem för livsmedelssektorn.

Med rätt förutsättningar och kloka satsningar kan vår näring bli en ekonomisk turbomotor som visar vägen för hållbar grön omställning, generera 50 000 nya jobb i hela landet samt ökad export. Det är dags att näringslivet och politiken en gång för alla tar bort de hinder som står i vägen för att Sverige ska bli en global stormakt inom livsmedelsproduktion.


Marie Gidlund
Verksamhetsledare, Sweden food arena
Per Arfvidsson
Ordförande, Sweden food arena och vVD, Lantmännen
Håkan Björklund
Ansvarig public affairs, Axfood
Karin Brynell
Vd, Svensk dagligvaruhandel
Håkan Christensson
Vd, Lyckeby culinar
Anna-Karin Hatt
Vd, LRF
Patrik Hansson
Vd, Arla Sverige
Björn Hellman
Vd, Livsmedelsföretagen
Malin Jennerholm
Vd, Orkla confectionary och snacks Sverige
Anna-Kajsa Lidell
Medgrundare och chef för framstegsstrategi, Food for progress
Andreas Sbrodiglia
Sortiment och inköpsdirektör, Ica Sverige
Nämnda personer

Anna Karin Hatt

Vd och koncernchef Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
fil.kand i statsvetenskap och internationella relationer (Göteborgs uni. 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00