Ge oss konkreta förutsättningar att klimatanpassa våra kommuner

Klimatförändringarna gör att våra samhällen behöver anpassas för att kunna stå emot väderhändelser som skyfall och höga vattennivåer. För att öka motståndskraften krävs en gemensam kraftsamling. Staten behöver ge kommunerna verktyg  i form av förbättrad lagstiftning, tydligare ansvarsfördelning och bättre kostnadsfria statliga beslutsunderlag. 

Kommunerna behöver konkreta verktyg för att kunna klimatanpassa på riktigt. Vi arbetar brett inom SKR med att identifiera åtgärder för klimatanpassning och ser fyra viktiga steg att ta:

Ge kommunerna laglig möjlighet att bidra till klimatanpassning utan att äga marken

För att förebygga risker för nuvarande och framtida klimatrelaterade händelser krävs samarbete mellan kommuner, stat och fastighetsägare. En gemensam övergripande åtgärd är oftast mer effektiv än att fastighetsägare gör åtgärder på sin egen mark. I dag saknar  dock kommunerna lagstöd för att kunna samordna insatser på annan än kommunens mark. Ett fördröjningsmagasin kan till exempel behöva sträcka sig över flera kommunala och enskilda markägares gränser, men här sätter lagstiftningen käppar i hjulet för kommunerna.

För att få till större och mer effektiva klimatanpassningsåtgärder behöver kommunen mandat att initiera och samordna genomförandet på de platser där det ger störst effekt, oavsett vem som äger marken.

Alla lyder under samma lagstiftning men ändå ställer länsstyrelserna olika krav på kommunerna. Alltså gäller olika saker i Norrbotten och i Skåne. Orsaken är att länsstyrelserna tolkar Boverkets vägledningar olika.  

Ge SMHI uppdraget att ta fram kostnadsfria underlag

Enligt plan- och bygglagen ska kommunerna i översiktsplanen bedöma risken för skador på bebyggelse som kan följa av översvämning. Planen ska även ange hur riskerna kan minska eller upphöra och myndigheterna och länsstyrelser ska ta fram underlag för kommunerna. Tyvärr saknas det och kommuner tvingas istället betala för kostsamma utredningar, såsom kunskap om skyfall eller höga flöden i vattendrag. Här bör expertmyndigheten SMHI få i uppdrag att producera, sammanställa och förmedla kostnadsfria underlag till grund för kommunernas riskbedömningar i översiktsplanen.

Ändra lagen så att klimatåtgärder kan finansieras genom VA-avgiften

Vatten- och avloppssystemen behöver anpassas till ett klimat i förändring. Många är inte dimensionerade för att klara av intensiva regn, som kan leda till skador på både privat och offentlig bebyggelse och infrastruktur. Att bygga om befintliga system är dyrt. Dagens lagstiftning tillåter inte kommunen att bekosta de investeringar som krävs för att anpassa för framtida regnmängder. Om kommunerna ska kunna minska översvämningsriskerna behöver lagstiftningen ändras så att åtgärder för framtida risker kan finansieras genom VA-avgiften.

Samordna myndigheterna så att de drar åt samma håll

En annan utmaning för kommunerna är att underlag som myndigheterna tar fram behöver visa en gemensam bild från staten. För en klimatanpassad planläggning behöver Boverket, SMHI, MSB och länsstyrelserna samordna sig i synen på klimatrisker för ny bebyggelse. Idag skiljer sig underlagen åt vilket försvårar för kommunen att göra avvägningar mellan de risker och utvecklingsbehov som ett byggprojekt för med sig. Vi behöver kunna fortsätta utveckla våra samhällen och ta hand om marken på ett hållbart sätt.

Alla lyder under samma lagstiftning men ändå ställer länsstyrelserna olika krav på kommunerna. Alltså gäller olika saker i Norrbotten och i Skåne. Orsaken är att länsstyrelserna tolkar Boverkets vägledningar olika.

Boverket behöver vara tydligare och samarbeta nära länsstyrelserna för att förklara vad de menar så att länsstyrelserna kan ställa lika krav. Vi har sett konsekvenser av detta där planerade bostäder inte kan byggas.

För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en gemensam kraftsamling. Staten behöver ge kommunerna konkreta verktyg för att genomföra de åtgärder som krävs – med förbättrad lagstiftning, ökad samverkan, tydligare ansvarsfördelning och bättre kostnadsfria statliga beslutsunderlag.