Fyra frågor som arga EU-medborgare fått sina ledare att ta upp på toppmötet

2) Bostadsbristen den nöt som länderna inte kan knäcka på egen hand

Om det är något som EU-länderna absolut inte har överlåtit åt unionen att besluta om så är det bostadspolitiken. Men för första gången någonsin kommer ledarna att diskutera just denna fråga vid ett toppmöte.

Den växande bostadskrisen i många EU-länder är nu så akut att den hotar regeringarna och dominerar valrörelsen i flera länder. Bland annat i Nederländerna där det är val nästa vecka. Därför vänder sig nu flera ledare till Bryssel, där inte minst toppmötets ordförande, portugisen António Costa, har gjort bostadsfrågan till en hjärtefråga.

Det är en ”kris med djupgående konsekvenser”, ”från Lissabon till Köpenhamn, från Dublin till Aten”, sade rådets ordförande på onsdagen. Enligt en ny rapport från hans egen arbetsplats har priserna ökat med 60,5 procent mellan 2015 och 2025.

Exakt vad ledarna vill att EU ska göra åt det är mer oklart. Men fingret pekar i Dan Jørgensens riktning, eftersom han har titeln EU:s bostadskommissionär. I december ska han presentera sitt förslag till en plan för prisvärda bostäder, där bland annat statsstödsregler och bygglov står i fokus.

Men på själva toppmötet är det viktigaste nog signalvärdet att man lyssnar på de nödrop som kommer från allt fler håll i Europa.

3) Bräcklig fred i Mellanöstern

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt för den bräckliga freden mellan Israel och Gaza. Och även om EU har lyst med sin frånvaro i den politiska processen, och de 27 länderna har visat sig inte kunna enas om mycket i denna fråga, är det fortfarande en fråga som berör EU-medborgare i många länder.

Aktivister slog i veckan läger i flera dagar framför EU-kommissionens högkvarter i veckan för att visa sitt missnöje, vilket slutade med att flera ungdomar kördes bort av polisen i handbojor.

De är inte ensamma. Liknande protester äger rum i större delen av Europa.

Därför kan frågan inte ignoreras vid toppmötet. Men fokus för ledarna kommer att ligga mer på vad de kan göra på det humanitära området just nu och vilken roll de kan spela i återuppbyggnaden och stabiliseringen av Gaza och resten av Palestina om freden håller i sig.

4) Försvaret av Ukraina

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer till toppmötet för att själv förklara för ledarna vilket ekonomiskt hål han inom kort stirrar in i. Med USA på väg ut ur bilden blir det tydligt att det är européerna som först och främst måste betala för Ukrainas överlevnad, både civilt och militärt.

Samtidigt är det många EU-länder som har det så svårt ekonomiskt att det inte är realistiskt för dem att kunna täcka utgifter i den klass som krävs enligt deras respektive finanslagar. Speciellt inte i ljuset av att medborgarna i vissa länder börjar tröttna på att betala för kriget.

Därför har EU:s ledare sedan länge haft blicken på de frysta ryska centralbanksmedlen, som hålls på konton i främst Belgien. Att ryssarna själva ska få betala för konsekvenserna av det krig de själva startat kan de flesta EU-ledarna ställa sig bakom. Inte minst Sverige har drivit på i den här frågan.

EU-kommissionen har initialt föreslagit att 140 miljarder euro ska beslagtas.

Nu ökar trycket enormt på den belgiska regeringen att släppa på de – annars ganska rigorösa – juridiska trösklarna vid en sådan manöver och låta EU-kommissionen komma med ett förslag på hur det kan göras i praktiken.

Men rädslan för att sitta med en nota som motsvarar en fjärdedel av landets årliga bruttonationalprodukt tilltalar inte den belgiska regeringen, som också fruktar rysk vedergällning mot till exempel belgiska företag.

Därför är det långt ifrån säkert att det kan lyckas. Och under tiden har nedräkningen börjat tills ukrainarna får slut på pengar.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.