Fortum: Därför måste regeringen sänka skatten på el

Trots Sveriges unika förutsättningar till elektrifiering ligger elanvädningen kvar på samma nivå som år 1986. Samtidigt är vi i ett läge med flera sammanfallande utmaningar där ökad elanvädning är en helt central del av lösningen. Den globala konkurrensen hårdnar och vi måste säkra både jobb och välfärd, det geopolitiska läget är det allvarligaste på flera decennier och vi måste stärka vår beredskap. Dessutom måste den globala uppvärmningen bromsas snabbt och effektivt. 

Den storskaliga elektrifieringen tar inte fart

De svenska målsättningarna är höga. År 2045 ska elanvändningen uppgå till 300 terawattimmar vilket innebär mer än en fördubbling jämfört med i dag på knappt 20 år, då ska vi också nå klimatneutralitet. Om vi lyckas elektrifiera Sverige tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt kommer vi att stärka konkurrenskraften, säkerheten och klimatomställningen. Lyckas vi inte hamnar vi efter. Därför är det problematiskt att användningen nu ligger på den lägsta nivån på 40 år. 

Det finns positiva förklaringar till att vi ligger kvar på 1980-talsnivåer trots höga målsättningar. Vi har effektiviserat och använder mindre el för att göra mer. Men det är inte hela svaret, den storskaliga elektrifieringen tar inte fart. 

Vi vill vara med och bygga ut den elproduktion som kommer att behövas för att Sverige ska nå målen. Men det går inte att investera i ny elproduktion om efterfrågan inte finns.

Sverige har för hög elskatt

Ett område där politiken skulle kunna agera både snabbt och kraftfullt är elskatten. Skatten är en av de största utgiftsposterna på elräkningen, en tredjedel utgörs av skatt och moms. I Sverige har vi dessutom bland de högsta skatterna på el i Europa. Det går stick i stäv med målen för elektrifiering och klimat. Vi behöver skatter som uppmuntrar hushåll och industri att använda mer el för att minska beroendet av fossila bränslen. EU-kommissionen uppmanar nu medlemsländerna att ta bort direkt beskattning och minimera moms på el. Det är bra.  

Ett område där politiken skulle kunna agera både snabbt och kraftfullt är elskatten

En successiv sänkning över fem till tio år är en rimlig strategi för att genomföra sänkningen på ett statsfinansiellt hållbart sätt. Staten får i dag in drygt 30 miljarder kronor i elskatt varje år och i takt med att elektrifieringen ökar, ökar även statens intäkter för elanvändningen.  

Elskatten i vissa sektorer kan dock tas bort direkt. I dag står över 1 200 megawatt elpannor redo att användas i fjärrvärmen, men den kapaciteten utnyttjas knappt eftersom elen beskattas fullt ut. Utan skatten kan tekniken bli lönsam vilket gör fjärrvärmesystemen mer robusta, och elsystemets flexibilitet ökar. Det skulle också sätta stopp för ett stort resursslöseri. I dag spiller vi uppemot tio terawattimmar el per år vilket motsvarar över sju procent av Sveriges elanvändning.  

Biobränslen eldas i onödan

Om vi möjliggör för elpannor i fjärrvärmenäten skulle det även spara biobränslen, en knapp och dyr resurs, som i dag eldas i onödan. Beräkningar som gjorts åt Energiföretagen uppskattar att kostnaden för staten skulle bli 600 miljoner kronor per år, en liten summa relativt de 30 miljarder som staten får in från elskatten på totalen varje år. 

Elektrifieringen handlar om Sveriges framtida välstånd och trygghet, och om klimatansvar. Den behöver en tydlig väg fram, med tempo, riktning och långsiktighet. Ge elen den roll den förtjänar, inte som en hårt beskattad resurs, utan som motorn i elektrifieringen och  samhällsekonomin.