"Förslag om utökad skyddsjakt på varg kan strida mot EU-rätten"

Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen

Under några år har antalet vargar i Sverige legat nära de 300 individer som Naturvårdsverket lagt fast som minimum för att stammen ska klara sig. I officiella inventeringar framkommer att vargstammen tidvis varit ännu mindre än så. Forskning från Stockholms universitet visar att den skandinaviska vargstammen skulle behöva vara betydligt större för att kunna överleva på sikt.

Den svenska vargstammen härstammar från bara fem vargar och immigrationen av genetiskt värdefulla vargar från Finland och Ryssland är fortsatt låg. Det gör de genetiska problemen överhängande. Efter två års stopp för licensjakt på varg har stammen nu börjat repa sig och nådde i vintras 365 individer.

Att riksdagens miljö- och jordbruksutskott i sitt tillkännagivande föreslår skyddsjakt på alla vargar inom ett helt vargrevir och inte bara på enskilda individer, är oaktsamt. Att underlätta jakt på det fåtal genetiskt värdefulla vargar som vandrat in i Sverige från Finland och Ryssland gör förslaget till ett akut hot mot vargen.

Kan fällas i EU-domstolen

Att underlätta jakt på det fåtal genetiskt värdefulla vargar som vandrat in i Sverige från Finland och Ryssland gör förslaget till ett akut hot mot vargen.

Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen är inte emot all form av jakt på varg. Skyddsjakt kan vara ett bra sätt att komma tillrätta med ”problemvargar”. För de finns. Att fälla just det fåtal vargar som tar sig in i hagarna och river tamboskap kan minska problemen. Det är också en högst rimlig åtgärd för att möta den berättigade ilska och sorg som ägarna till rivna tamdjur erfar. Det har också stöd i undantagsreglerna i EU:s art- och habitatdirektiv.

Vad EU-rätten däremot inte ger utrymme för är jakt på alla vargar inom ett helt revir. Redan i juni 2007 fällde EU-domstolen vårt grannland Finland för brott mot art- och habitatdirektivet efter ett beslut om skyddsjakt på hela revir utan att särskilja de vargar som givit upphov till skadan.

Hanteras redan skyndsamt

Det kan förstås uppkomma situationer när alla vargar i ett revir har rivit tamdjur vid upprepade tillfällen. I de fallen finns inte något hinder i lagstiftningen för skyddsjakt på hela revir. Då kan emellertid andra skyddsregler i EU-lagstiftningen träda i kraft – som att skyddsjakt måste ske restriktivt och inte får hota artens så kallade gynnsamma bevarandestatus, ett mått på artens långsiktiga livskraft.

Förslaget innehåller också krav om snabbare handläggning av ansökningar om skyddsjakt. Redan i dag behandlas ärendena så skyndsamt att myndigheterna sällan hinner ta ställning till om vargen i fråga bör ses som genetiskt värdefull. Så sent som för två år sedan infördes dessutom krav på skyndsam handläggning av skyddsjakt på rovdjur i jaktförordningen.

Skadorna har halverats

Det är beklagligt att initiativen om att fälla fler vargar drar uppmärksamheten bort från de betydande framgångar som redan gjorts för att minska de skador som vargen orsakar lantbruket. Ett sådant exempel är arbetet med rovdjursavvisande stängsel. Trots att vargstammen ökat de senaste åren har skadorna inom lantbruket halverats. Sannolikt beror det till stor del på lyckade insatser med rovdjursavvisande stängsel och andra förebyggande åtgärder. Därför bör lantbrukare få ersättning även för skötsel av rovdjursavvisande stängsel, vilket de inte har i dag.

Det finns alltså lösningar på de utmaningar som vargen åsamkar lantbruket. Lösningar som visat sig fungera väl. I de fall problemvargar tar sig in i hagarna och ställer till det för tamboskap – och deras ägare – är skyddsjakt ett alternativ.

Rösta ned förslaget

Att skydda den vargstam som lever i Sverige är vårt lands ansvar. Det framgår bland annat av den svenska artskyddsförordningen, FN:s konvention om biologisk mångfald och EU:s art- och habitatdirektiv. Naturskyddsföreningen uppmanar nu den majoritet i riksdagen (M, KD, C och SD) som hittills uttalat sig positivt till förslaget om skyddsjakt på varg i hela revir, att tänka om och rösta ned förslaget när det tas upp i kammaren. Vi vill se vassare förslag som omsätter ny kunskap till lösningar, för att på ett effektivt och rättssäkert sätt se till att vi värnar både rovdjur och tamboskap.