Forskare: Förslaget om utsläppsrätter i Östersjön bygger på okunskap

DEBATT. Centerpartiets satsning på handel med utsläppsrätter i Östersjön bygger inte på forskning. Det finns flera alternativa åtgärder som vore betydligt mer effektiva, skriver Brita Bohman, forskare i miljö- och havsförvaltningsrätt.

Brita Bohman
Doktor i miljörätt och postdok i havsförvaltningsrätt vid Göteborgs universitet

 

I samband med regeringens budgetproposition har Centerpartiet lanserat en satsning på att "förverkliga handel med utsläppsrätter för Östersjön” för att råda bot på problemen med övergödning. Det är i grunden positivt att det finns politisk vilja att satsa på skarpare åtgärder för ett renare hav och utsläppshandel kan framstå som en enkel och bra lösning.

Dessvärre bygger förslaget på okunskap om både den ekologiska och den juridiska komplexitet som övergödningen är förknippad med. En satsning på Östersjön bör i stället bygga på aktuell forskning och fokusera på sådana åtgärder som skulle vara verkligt effektiva i styrningen mot en bättre havsmiljö.

Siktet felinställt

För att diskutera styrmedel måste man som ett första steg förstå några grundläggande fakta om de ekosystem och miljöproblem som ska styras. En stor del av utsläppen som leder till övergödning i Östersjön kommer i dagsläget ifrån så kallade diffusa källor. Det kan vara jordbruk och skogsbruk, men också gamla utsläpp som fortfarande ligger kvar i marken och långsamt läcker ut.

De åtgärder som då behöver vidtas är exempelvis förändrade brukningsmetoder, minskad användning av gödsel och att avsätta buffertytor och våtmarker. Punktkällorna, som till exempel reningsverk och industrier, är redan i dag relativt väl reglerade och kan begränsas med andra mer direkta åtgärder. Till detta kommer luftburna utsläpp, och utsläpp från fartyg som är desto svårare att alls räkna in i ett handelssystem.

Det finns också naturliga faktorer som påverkar hur vattnet rör sig i Östersjön och gör att utsläppen inte sprider sig fritt i hela havet. Därför gör det skillnad var utsläppen sker.

Hindrar legitimt system

Sammantaget innebär detta att det är svårt att mäta, jämföra och byta utsläppsmängder på ett tydligt och enhetligt sätt, vilket i sin tur innebär hinder mot ett effektivt och legitimt utsläppshandelssystem som de övriga Östersjöländerna skulle vilja ingå i.

Saknar befogenhet

Även rättsstrukturerna i Östersjöområdet innebär hinder för utsläppshandel. De gemensamma regler som finns för att minska utsläppen bygger både på ett antal EU-direktiv och på internationell rätt.

Att låta samarbetsorganet Helcom vara centralt i handelssystemet vore naturligt. Helcom saknar dock helt de rättsliga befogenheter som skulle krävas för att bygga ett handelssystem med strikt kontroll. De har inte heller auktoritet att genomföra vare sig EU-rätt eller annan internationell rätt, än den som gäller specifikt för Östersjön.

Att få till en sådan förändring av Helcom framstår knappast som realistiskt.

Den politiska viljan

Tvärtemot vad många verkar tro går Östersjösamarbetet framåt, inte minst sedan handlingsplanen för Östersjön antogs 2007.

Handlingsplanen innehåller mål för hur mycket utsläppen måste minska fram till 2021 för att nå det vi i dagligt tal kallar för ett rent hav. Här finns en rad åtgärder som länderna uppmanas att vidta, men trots att planen snart löper ut återstår många punkter på listan.

Om Centerpartiet och Regeringen vill rädda Östersjön är det viktigare att lägga fokus här och att agera för nya bindande krav när handlingsplanen snart ska omförhandlas.

Det rättsliga samarbetet för bättre havsmiljö i Östersjön är främst beroende av att den politiska viljan finns för att vidta åtgärder, ställa krav och driva på det redan pågående arbetet. Inte minst behövs fler satsningar på riktade samarbetsprojekt nationellt, bilateralt och regionalt. Detta kan göras utan ett utsläppshandelssystem.

Oanpassat förslag

Olika former av handelssystem för Östersjön har utretts tidigare – men utan tillfredsställande resultat. De osäkerheter som finns i förutsättningarna medför stora utmaningar för hur ett effektivt och legitimt system kan skapas.

Förslaget är helt enkelt inte anpassat till vare sig den ekologiska, juridiska, eller politiska verkligheten.

Forrige artikel "Sverige i stort behov av ett skogsprogram värt namnet" Næste artikel MP: Kärnkraften får allt svårare att konkurrera MP: Kärnkraften får allt svårare att konkurrera
Bo Dockered:

Bo Dockered: "Statens skogar kan lösa striden i skogen"

DEBATT. Det kommer signaler om att Sveaskog motarbetar januaripartiernas överenskommelse om ett nytt markbytesprogram. Men januariavtalet är kristallklart – bolaget ska avstå mark som staten kan använda i bytesaffärer med enskilda skogsägare, skriver Bo Dockered, tidigare styrelseordförande Sveaskog.