Ex-kommissionär: För stort fokus på återvinning

INTERVJU. Janez Potočnik – EU-kommissionären bakom det första cirkulära ekonomi-paketet – ser med blandade känslor på resultatet.

Foto: Jacob Hederos / Altinget
Jacob Hederos

Systemskiftet som behövs för att ställa om till en resurssnål ekonomin är på väg, enligt den före detta EU-kommissionären Janez Potočnik som i veckan deltog vid en internationell konferens om cirkulär ekonomi i Göteborg. Men även om unionen nu är på rätt väg, så är takten i omställningen inte tillräcklig, enligt Potočnik.

– Vi ser redan nu att affärsmodellerna ändras. Företag börjar inse att de framöver ska leverera service, och inte produkter. Se bara på fordonssektorn. Det leder till ett helt nytt sätt att se på resurser som något mycket mer värderat, där hållbarhet värderas framför nyförsäljning exempelvis, säger han i en intervju med Altinget.

Den slovenska tidigare forsknings- och miljökommissionären var milt uttryckt inte glad när ett av hans hjärtebarn skrotades av den nya kommissionen i mars år 2015, bara månader efter att förslaget först lades fram.

– Jag var väldigt besviken, bland annat på grund av att avfallspaketet blev mindre ambitiöst än ursprunget. Jag hade lagt ner tre år och samlat stora delar av de involverade sektorerna bakom mig inför ett förslag som jag kunde vara stolt över. När det nya förslaget sedan lades fram så visade det sig förvisso att delar av strategin hade förbättras, men ambitionen i avfallspaketet hade också försvagats, säger Janez Potočnik, som i dag är vice-ordförande i FN:s International Resource Panel. Han fortsätter:  
– Men efter att de drog tillbaka förslaget så hände också mycket positivt. Det blev en ordentlig debatt om vad cirkulär ekonomi handlar om, samtidigt som paketet också blev mer av en näringslivsfråga utöver att vara en miljöfråga. Det var inte aktuellt på min tid, även om det var något som jag önskade, fortsätter han.

"Det politiskt omöjliga blev möjligt"

Själva essensen med en cirkulär ekonomi är att undvika att hamna i materialåtervinning

Janez Potočnik
International resource panel

Som en del i denna debatt blev det också möjligt att tala mer om att den cirkulära ekonomin innebär ett systemskifte, menar ex-kommissionären. För även om idéerna fanns tidigare, så var det politiskt omöjligt att lägga fram ett lika omfattande paket som det nu blev, fortsätter han.

– Jag skulle säga att det verkligen blev ett positivt resultat, eftersom hela arbetet med den cirkulära ekonomi-paketet nu involverar alla direktorat i kommissionen och många fler delar av ekonomin. Samtidigt blev också vissa av de enskilda förslagen i paketet väldigt uppmuntrande, såsom åtgärderna på plastsidan.

Läs mer: Just nu återvinns endast fem procent av plastförpackningarna

Men på annat håll så är det inte lika positiva ordalag. Det gäller bland annat de kriterier som ställts upp för att följa upp hur EU nu ska utvärdera arbetet mot att nå den cirkulär ekonomi som de eftersträvar, fortsätter Potočnik.

Foto: Jacob Hederos / Altinget

– Det är ett alldeles för stort fokus på återvinning. Själva essensen med en cirkulär ekonomi är att undvika att hamna i materialåtervinning. Du ska såklart göra det om du tvingas, men egentligen bör du undvika att använda för mycket material från början. Det är förvisso bara den data som vi nu har i Eurostat nu som övervakningen bygger på, men fokus framöver bör vara mer på att undvika användning av resurser från början.

Marknaden för återvunnet material haltar fortsatt

Men det finns anledning att också kolla på återvinningen. För även om delning, lagning, åẗerbruk och återställning står högre upp i hierarkin för det kretslopp som eftersträvas, så är det en bra bit innan vi är där.

Återvunnet material stod för 11,4 procent av den totala materialanvändningen i EU år 2014, enligt kommissionens senaste beräkningar. Även om det har skett en tillväxt från 8,4 procent år 2010, så finns det alltså mycket kvar att arbeta med även där.

Märkning av resursanvändning studeras

Bland deltagarna på Circular Materials-konferensen, där ex-kommissionären inledningstalade under onsdagen, så lyftes flera förslag för hur den här andelen ska öka. Den offentliga sektorns roll som upphandlare lyfts  fram som särskilt viktiga, då den står för omkring 15 procent av köpkraften i den europeiska ekonomin. Detsamma gäller det utökade producentansvaret.
 
Ett annat var att lägga till en ny märkning på konsumentsidan, utöver dagens energimärkning, som härstammar från Ekodesigndirektivet. Där ska produkters materialanvändning också kunna graderas utifrån exempelvis deras resurseffektivitet.
Det är också frågor som kommissionen just nu arbetar med. Efter att i det första ledet ha fokuserat på förbrukningssidan av en produkt, då denna stod för de största utsläppen, så har nu fokuset skiftats mot produktionen, som är den andel som nu mer generellt tar upp majoriteten av de ekologiska fotavtrycket.

– Man ska också komma ihåg att det var Energidirektoratet som tog upp frågan från början, därför blev det ett energifokus. Nu är perspektivet generellt bredare. Men egentligen finns det redan möjlighet till att vidta kraftiga åtgärder utifrån rådande ekodesigndirektiv. Men som i alla fall, även här, är stödet från medlemsländerna nödvändigt och därför behöver de också genomföra åtgärderna i praktiken, menar Janez Potočnik.

Läs mer: Plastavfallsmål kan bli en utmaning för Sverige


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00