EU:s ryska beroende i fokus vid energiministrarnas möte

Beroendet av energiimport i bland medlemsländerna pekas ut som den främsta orsaken till att flera kraftfulla sanktionsvapen har svårt att lyfta i unionen. När energiministrarna möttes extra under måndagen var den energipolitiska dimensionen av den pågående ryska invasionen i Ukraina därför på toppen av agendan.

Utöver att diskutera hur man energisäkerhetspolitiskt ska kunna svara på aggressionen, genom andra leverantörer och lagerhållning främst av naturgas, så diskuterades också hur stöd till Ukrainas energisektor bör se ut.

I det senare frågan var ett bud återkommande: EU bör koppla samman elnäten med Ukraina snabbare än tidigare planen till 2026, för att därigenom göra landet mindre beroende av den ryska elnätsregleringen.

De riskerar annars att bli en energiö

Dan Jørgensen
Danmarks energi- och klimatminister

– Det är en av åtgärderna som vi behöver vidta för att skydda vår gemensamma energisäkerhet, och en av åtgärderna som visar att vi står tillsammans solidariskt med det ukrainska folket, sade Irlands klimat- och miljöminister Eamon Ryan.

– De riskerar annars att bli en energiö, sade Danmarks Dan Jørgensen.

– Det är den enda möjligheten vi har nu, sade energikommissionären Kadri Simson.

Inte övertygat hittills

Samtidigt återkom den välkända frågan: Unionen behöver bryta beroendet till Ryssland.

Sett bakåt så är det dock inte omfattande steg tagits i praktiken hittills. Den förra EU-kommissionens uttalade ambition att bygga en ”energiunion” för att få mer energisäkerhet har förvisso lett till ett antal reformer, varav de senaste elmarknadsreformerna precis håller på att sjösättas i Sverige.

Men i relation till energiunionsledaren Maroš Šefčovič uttalade ambition vid tillträdet om att samla ihop länderna för att bland annat bli en starkare och mer oberoende part, är det fortsatt svårt att se att skeppet vänt.

– Vår oförmåga att tala med en röst begränsar tydligt vårt inflytande, sa Šefčovič när han frågades ut av EU-parlamentet inför tillträdet 2014.

Förvisso har beroendet av just Gazprom minskat under de senaste åren, men det totala ryska importberoendet är fortsatt stort och ser man över det senaste decenniet är det inga upplyftande siffror. 

Sista normalåret före pandemin, 2019, så var energiimportberoendet närmare 61 procent. Trots uttalade ambitioner för att vända utvecklingen så var importberoendet vid millennieskiftet mindre, 56 procent. 2020 sjönk importnivåerna förvisso, men siffran på 57 procents beroende är oavsett inte i linje med den uttalande målsättningen.

Ryssland dominerar importen

Sett till energislagen är det Ryssland som dominerar på alla aktuella områden 2019. 46,7 procent av kolen, 41,1 procent av naturgasen och 26,9 procent av råoljan kom från Ryssland.

Låt oss nu blixtsnabbt skynda oss in i förnybara energikällor. Ju snabbare vi rör oss, desto snabbare minskar vi beroendet av andra,

Frans Timmermans
Klimatkommissionär

Energiunionen som projekt kan därmed behöva ytterligare en skjuts, menar  EU-kommissionen, som samtidigt trycker vidare på att energieffektivisering och förnybar energiproduktion behöver prioriteras.

– Låt oss nu blixtsnabbt skynda oss in i förnybara energikällor. Ju snabbare vi rör oss, desto snabbare minskar vi beroendet av andra, sade nuvarande ledaren för energiomställningsprojektet, Frans Timmermans i veckan.

Fromma gasförhoppningar

Men även om energiomställning var en av frågorna på agendan, så behövs det också åtgärder för befintliga marknaden.

EU-kommissionen lyfte därför också fram sitt förslag i reformen av gasmarknadsförordningen på mötet som syftar till att sätta upp strategiska gaslager. Detta skulle göra beroendet mindre konstant, säger förespråkarna, som också hoppas på att få på plats reformen redan till nästa vinter.

Det lär dock blir svårt, med tanke på att det franska ordförandeskapet inte prioriterar att ro ihop en kompromiss under landets sex månader vid rodret.

”Enighet om vägen framåt” 

EU-kommissionen gjorde samtidigt också analysen att unionen, även vid strypta leveranser av rysk gas, skulle ha reserver för att klara sig till slutet av nästa vinter. Men då sker det till ett högre pris, sa Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar. Därför vidtar också ett antal länder andra omedelbara åtgärder för att förbereda sig för flera utfall.  

Det finns en stor medvetenhet om att vägen framåt är att snabba på klimatomställningsarbetet.

Khashayar Farmanbar
Sveriges energiminister

– Det tydliga var att de omedelbara åtgärderna var att göra det som exempelvis Tyskland gör och ta fram flera lösningar och diversifiera. Dels genom att snabba upp klimatomställningen och arbeta med vätgas, dels genom att hitta fler leverantörer av gas, på kort sikt, exempelvis LNG som USA levererar till Europa. Men det finns en stor medvetenhet om att vägen framåt är att snabba på klimatomställningarbetet, sa Farmanbar till Nyhetsbyrån Direkts reporter.

 

Läs mer om Sveriges ståndpunkt till de aktuella gasförslagen här