Debatt

EU-krav hämmar utvecklingen mot klimatneutral industri

Tjänstepersoner och politiker med ansvar för Sveriges framtida utveckling bör på alla sätt verka för att skapa förutsättningar till den omställning som svensk industri redan har påbörjat, skriver Jernkontoret, IKEM, Svemin och basindustrins energisamarbete SKGS.

Den svenska industrin har redan långt gående planer för att väsentligt minska klimatutsläppen. EU-direktivet riskerar att bli hämmande både för elsystemet, industrin och klimatet, skriver debattörerna.
Den svenska industrin har redan långt gående planer för att väsentligt minska klimatutsläppen. EU-direktivet riskerar att bli hämmande både för elsystemet, industrin och klimatet, skriver debattörerna.Foto: Henrik Montgomery/TT
Annika Roos
Jonas Hagelqvist
Maria Sunér
Johan Bruce
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I juli förra året lämnade EU-kommissionen ett förslag till omarbetat direktiv för att stimulera utvecklingen av förnybar energi i Europa. Genomgående i förslaget läggs en stor del av ansvaret för att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion på användarsidan genom ett system av sektormål och administrativa system för att bevisa ursprunget av den el man använder, inte minst för produktion av vätgas.

Förhandlingarna kring direktivet närmar sig slutet, och medlemsstaterna redogjorde förra veckan för deras respektive ståndpunkter i de allmänna riktlinjerna. Vår uppfattning är att de krav som framhålls riskerar att resultera i högre kostnader för industrin och begränsade nationella möjligheter utan att någon egentlig klimatnytta skapas.

Försvårar för vätgasproduktion

Svensk basindustri har tidigt i processen reagerat på det orimliga i att bördan för utvecklingen av förnybar elproduktion läggs på användarsidan, samt att konsekvenserna av förslaget inte har varit tillräckligt utredda.

I Sverige som redan i dag och helt säkert även i framtiden dessutom har ett nästintill helt fossilfritt elsystem medför reglerna heller ingen direkt klimatnytta.

Sveriges regering har delat vår uppfattning om att sektormål inte är en effektiv väg att gå för att nå de övergripande målen. Detta har varit av särskild vikt då det sektormål som föreslagits pekar ut industrins användning av vätgas, vilket skulle försvåra för vätgasproduktion – något som är helt avgörande för att nå klimatmålen.

Det mål som kommissionen föreslagit är att 50 procent av industrins användning av vätgas ska utgöras av förnybar vätgas år 2030. Rådet har förvisso förslagit en något förskjuten tidplan för detta till 2035, med ett delmål om 35 procent till år 2030. Men i sak förändrar det däremot inget i vilka principer som bör vara styrande, eller konsekvenserna av detta.

Nästintill fossilfritt system redan på plats

Avgörande för utvecklingen och möjligheten att nå det industriella sektormålet blir vad som i regelverken tillåts att räknas som förnybar vätgas. Här hänvisar direktivet till en så kallad delegerad akt som EU-kommissionen på egen hand fått friheten att formulera. Det utkast som nu ligger på bordet, och som enligt rådets allmänna inriktning också ska gälla all användning av vätgas, innehåller ett flertal detaljerade punkter som väsentligt minskar svensk industris möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt både uppnå själva målet, och också att upprätthålla takten i omställningen mot klimatneutralitet och industrins konkurrenskraft.

För den industri som ligger i elhandelsområden med mindre än 90 procent förnybar elproduktion krävs att man tecknar så kallade PPA – Power Purchase Agreements – som bevis på att man använder förnybar el från en viss anläggning i samma eller angränsande elhandelsområde vilken i sin tur inte får vara för gammal, och som dessutom kan bevisas producera el exakt den timme som industrin i sin tur producerar sin vätgas.

Det leder till ett mycket komplicerat förhållande där industrin som köpare av el för sitt behov av vätgasproduktion får en begränsad möjlighet att i förväg kunna veta exakt hur resultatet blir. Det riskerar också att bli mer kostsamt än att handla el genom vanliga avtal om förnybar eller fossilfri kraft med sin ordinarie elleverantör.

I Sverige som redan i dag och helt säkert även i framtiden dessutom har ett nästintill helt fossilfritt elsystem medför reglerna heller ingen direkt klimatnytta.

Alla kraftslag kommer behövas

De här reglerna blir särskilt kännbara för Sverige som är uppdelat i fyra elhandelsområden och som genom framsynthet har byggt ett elsystem bestående av flera olika produktionstekniker som tillsammans skapar ett robust och kostnadseffektivt system.

Vårt system begränsas av de föreslagna EU-reglerna, eftersom de varken tar hänsyn till elsystemets kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet eller klimatutsläpp. Kärnkraftens roll i det svenska elsystemet har på senare tid blivit allt tydligare, och vi är i ett läge där det råder en stor enighet kring att alla kraftslag kommer att behövas om vi ska uppnå våra mål.

Vår uppmaning

När vi i Sverige nu står inför en situation där vi har alla möjligheter att utveckla vårt elsystem utifrån teknikneutralitet och ett helhetsperspektiv och vår industri redan har långt gående planer och investeringar för att väsentligt minska klimatutsläppen, blir dessa krav hämmande både för elsystemet, industrin och klimatet.

Vi måste landa i en situation där industrin får möjlighet att lösa sin elförsörjning till lägsta möjliga kostnad för att klara konkurrenskraften och sin klimatomställning, och där Sverige som land råder över möjligheterna att bygga ett långsiktigt robust, kostnadseffektivt och fossilfritt elsystem.

Därför riktar vi nu en uppmaning till alla tjänstepersoner och politiker med ansvar för Sveriges framtida utveckling att på alla tänkbara sätt – i Europeiska rådet och i Europaparlamentet – in i det sista verka för att undvika specifika sektormål som hämmar utvecklingen, och att stoppa den delegerade akten för förnybar vätgas för att i stället ta fram kriterier som bättre skapar förutsättningar för industrin att genomföra den omställning som vi redan har påbörjat.

Allt annat är orimligt.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00