Debatt

"Ett förnybart elsystem behöver mer kraftvärme"

DEBATT. Energibolagen har redan lovat att avveckla sina kol- och naturgaseldade kraftvärmeverk. Därför borde inte högre skatt på fossil kraftvärme vara en prioriterad fråga för regeringen, utan villkoren för att investera i de anläggningar som ska ersätta de kol- och naturgaseldade kraftvärmeverken, skriver Svebios Gustav Melin och Karolina Norbeck.

Karolina Norbeck och Gustav Melin, Svebio.
Karolina Norbeck och Gustav Melin, Svebio. Foto: Svebio
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Gustav Melin och Karolina Norbeck
vd respektive programdirektör kraftvärme och fjärrvärme, Svebio – Svenska bioenergiföreningen

Regeringens förslag om att beskatta fossil kraftvärme har lett till protester från Energiföretagen och energibolagen i storstäderna. Vi förstår deras argument eftersom fjärrvärmens konkurrenskraft i städerna är viktig. Särskilt med anledning av effektbristen – kraftvärmens förmåga att producera el när den bäst behövs, och att minska elbehovet när det är ont om effekt. Det har förra näringsministern Anders Sundström förstått (DN Debatt 22/3), och vi håller med till 100 procent.

Detta saknas i januariavtalet

Januariavtalets 73-punktslista, som nu tycks styra allt arbete i kanslihuset, saknar ett par viktiga punkter. De borde lyda så här:

  • Skapa bättre villkor för biobaserad kraftvärme för att garantera el-effekt när den bäst behövs.
  • Stimulera omställning bort från elvärme för att reducera effektbelastningen under kalla vinterdygn.

Bägge punkterna skulle vara en direkt uppföljning av energiöverenskommelsen från år 2016, där partierna var eniga om ”att förändra energipolitiken från att nästan enbart fokusera på levererad mängd energi (terawattimmar) till att även se till att det finns tillräckligt med effekt (megawatt)”. Man ville ”se över regelverken för att klara effektutmaningen”. Vidare skrev man:

”Genom exempelvis effektivt utnyttjande av befintlig vattenkraft och bioenergi kan effektuttaget ökas. En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el-och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar.”

De här kloka formuleringarna har partierna inte följt upp alls under de gångna tre åren.

Sämre konkurrenskraft

Högre skatt på fossil kraftvärme har i det här perspektivet liten betydelse. Tillsammans med avfallsskatt blir det sämre konkurrenskraft för fjärrvärmen, nu när den bäst behövs.

Energibolagen har redan lovat att avveckla de kol- och naturgaseldade kraftvärmeverken i våra storstäder. Den processen kommer kanske att gå lite snabbare nu. Men politiken borde inte handla om nedläggning utan om vad som ska komma istället.

Den avgörande frågan är hur villkoren ser ut för att investera i de anläggningar som ska ersätta de kol- och naturgaseldade kraftvärmeverken. Det borde vara en självklarhet att det blir nya kraftvärmeverk med biobränslen. Men villkoren på elmarknaden ger inga garantier för att det kommer att ske. Utvecklingen i Uppsala visar tvärtom. Där har Vattenfall bestämt sig för att bygga ett nytt värmeverk utan elproduktion. Detta trots att Uppsala, Sveriges fjärde största stad, redan nu har en ansträngd effektsituation, precis som flera andra storstäder.

Elcertifikaten styr inte rätt

Grunden för osäkerheten är att elcertifikatsystemet premierar produktion av energi men inte premierat att den levereras när kunderna efterfrågar den, när det finns effektbehov. Sverige bygger nu upp en stor variabel elproduktion, som pressar priser under stor del av året. Stora volymer vindkraft är på väg in på marknaden de närmaste åren. Det gör att kraftvärmeproducenter som skulle kunna bidra med effekt i elsystemet, tvekar inför nya investeringar eftersom man förväntar sig få timmar med bra elpriser som kan bära kostnader för investeringar.

Mer biobaserad kraftvärme i våra storstäder skulle dämpa problemen: Tillföra effekt när den bäst behövs under vintern, och där den bäst behövs, utan att kräva investeringar i nya nät. Kombinerat med en politik för att ta bort elvärme skulle vi få ett tryggare elsystem, inte minst för storstäderna.

Skattefrågan är underordnad, och den hanterar man bäst genom att höja skatten på fossil kraftvärme stegvis så att energibolagen kan anpassa sig och genomföra sina stora investeringar i ny biokraftvärme i ordnade former.

Dokumentation

Den gröna skatteväxlingen – läs tidigare debattinlägg:

"Kemikalieskatten – grönklädd skatt på jobb och företagande"
Regeringens planerade höjning av kemikalieskatten på elektronikvaror slår hårt mot svenska företag samtidigt som de positiva effekterna av skatten är mycket diffusa, skriver Svensk Handels Mats Hedenström och Magnus Nikkarinen.

"Nya kraftvärmeskatter hotar storstädernas utveckling"
På kort tid ökar regeringen beskattningen på kraftvärme samt drar undan incitament för ny kraftvärme. Detta äventyrar det lokala kapacitetstillskottet i elnäten och kan skapa ett akut läge med totalstopp för nyanslutningar till elnätet och ökade utsläpp, skriver vd:arna för Energiföretagen Sverige, Stockholm Exergi, Göteborg Energi och Eon Sverige.

"Fem klimatskadliga subventioner som bör tas bort"
Naturskyddsföreningen presenterar fem klimatskadliga subventioner som kan tas bort i höstbudgeten, bland annat stödet till fossilt bränsle i industrin, avsaknaden av bränsleskatter för inrikesflyget och föråldrade system för reseavdrag och bilförmån. Att åtgärda dessa kan utgöra stommen i den aviserade skatteväxlingen på 15 miljarder kronor i Januariavtalet, skriver ordförande Johanna Sandahl.

"Därför innebär regeringens dieselförslag ökad klimatpåverkan"
Med ena handen uppmuntrar regeringen industrin att ställa om och hitta långsiktigt hållbara vägar för fossilfrihet. Med andra handen fäller man krokben för den utvecklingen, skriver Per Ahl, vd för gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Mer om regeringens förslag
Läs regeringens promemoria med förslag på skatteändringar Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik.

Promemorian har just varit ute på remiss, skatteändringarna föreslås att träda i kraft den 1 augusti i år.



Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget