Energiföretagen: Strypta elnätsinvesteringar hotar driftsäkerheten  

Av: Pernilla Winnhed
vd för Energiföretagen Sverige

Energimarknadsinspektionens nya förslag till elnätsreglering riskerar regeringens mål om 100 procent förnybar elproduktion och bromsar den regionala tillväxten. Regeringen behöver istället agera för att säkra elnätens långsiktigt viktiga samhällsfunktion.

Vårt samhälle är fullständigt beroende av el. Viktiga samhällsfunktioner liksom vardagliga aktiviteter är beroende av att vi har tillgång till el dygnets alla timmar, årets alla dagar. Elnätet är därför en av de mest grundläggande och känsliga infrastrukturer vi har. Med Energimarknadsinspektionens ,EI:s, förslag på ny elnätsreglering riskerar dock elnäten att hamna i samma situation som järnvägen, vars driftsäkerhet drabbats av åratal av eftersatt underhåll. Det skulle få förödande konsekvenser för svensk konkurrenskraft och här vilar ett stort politiskt ansvar.

Stor omställning av energisystemet

Det svenska elnätet byggdes ut kraftigt på 1970-talet och under senare år har stora investeringar gjorts i underhåll och vädersäkring för att öka nätets stabilitet. Som ett resultat har Sveriges elnät mycket hög leveranssäkerhet som i kombination med en elproduktion med låga koldioxidutsläpp och relativt låga elpriser har bidragit till svensk industris konkurrenskraft. Energisystemet är nu inne i en stor omställning, vilket ställer stora krav på att fortsätta utveckla och investera i elnätet för att den leveranssäkerhet som vi har idag ska kunna upprätthållas. Denna omställning drivs framför allt av:

• En kraftig befolkningstillväxt och urbanisering. För ett år sedan passerade Sverige tio miljoner invånare. Om åtta år förväntas vi passera elva miljoner. Sveriges befolkning koncentreras alltmer till våra storstäder där elnäten redan är kraftigt belastade. Detta kräver att elnätets kapacitet byggs ut och förstärks lokalt. Det är en stor utmaning för elnätsföretagen, men en förutsättning för regional utveckling.
  
  
• Lokalisering av ny elintensiv industri till Sverige. Tack vare vårt kalla klimat och en el- och värmeproduktion med mycket låga koldioxidutsläpp är Sverige intressant för lokalisering av ny elintensiv industri. Facebooks serverhall i Luleå, Googles planer på en liknande i Dalarna och Northvolts val av Skellefteå för sin nya batterifabrik är tre exempel. Denna tillväxtindustri, som är positiv för Sverige och klimatet, ökar användningen av el och ställer stora krav på investeringar i kapacitet i elnätet.
  
  
• Politiska beslut om en energiomställning. Den blocköverskridande Energiöverenskommelsen från 2016 innehåller en målsättning om att Sverige till år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. 2017 beslutade riksdagen att Sverige ska ha nollutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Dessa mål nås bland annat genom utbyggnad av mer förnybar elproduktion, liksom laddstationer för elbilar. Detta kräver anpassning av elnätet och investeringar. Bara omställningen mot ett helt förnybart elsystem beräknas kräva investeringar på hundratals miljarder fram till år 2050.

Problematiskt förslag

Det senaste året har vi läst i media om kunder som drabbats av kraftigt höjda elnätsavgifter. Regeringen agerade genom att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att se över lagstiftningen och villkoren för intäktsramarna, för att begränsa prishöjningarna. Ei presenterade i oktober ett förslag till ny elnätsreglering för tillsynsperioden 2020-2023 och regeringen väntas när som helst fatta beslut om förslaget.

Vi ser stora problem med Ei:s förslag. Konsekvenserna blir väsentligt mer långtgående än de prisbegränsningar regeringen sannolikt hade i åtanke när uppdraget gavs till myndigheten. Elnätsföretag och deras ägare, vilket många gånger är kommuner, är djupt oroade över hur de ska kunna uppfylla sitt samhällsuppdrag och Energiföretagen Sverige uppmanar nu regeringen att anpassa förslaget så att det bättre rimmar med elnätsföretagens uppdrag att värna om hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

Regeringen bör nu säkerställa följande:

• Att investeringar som stöder gällande klimat- och energimål samt möter det ökade behovet av el uppmuntras. Elnätsregleringen bör ge incitament för investeringar i enlighet med politikens mål om 100 procent förnybar el och stimulera en regional utveckling, något Ei:s förslag snarare förhindrar.
  
  
• Regleringen ska vara förutsägbar och rimlig för både kunder och elnätsbolag. Med nuvarande reglering beräknas intäktsramarna sjunka med 20 procent år 2020, vilket är en betydande åtstramning. Ei:s nya förslag skulle pressa ramarna ännu mer, med cirka 30 procent jämfört med idag. Den avkastning Ei föreslår skulle endast uppgå till hälften av de genomsnittliga europeiska nivåerna, vilket är orimligt. Om förslaget blir verklighet är det dessutom sjunde gången de ekonomiska ramarna ändras, sedan 1996, vilket leder till en ryckig prisbild för kunderna och osäkra intäkter för elnätsföretagen som behöver stabilitet och långsiktighet för att våga investera. 
  
  
• Regleringen ska vara juridiskt hållbar. Elnätsföretagen vill precis som regeringen undvika domstolsprocesser som skapar osäkerhet och oförutsägbarhet för både kunder och företag. Förslag till reglering behöver därför vara i linje med både EU:s och svensk lagstiftning. Så är inte fallet med Ei:s aktuella förslag, som bland annat strider mot EU:s elmarknadsdirektiv och riskerar fortsatta juridiska processer, något som vore djupt olyckligt för alla parter. 

Elnäten är möjliggöraren som ansluter ny elproduktion, nya elanvändare och säkerställer el med högsta leveranssäkerhet till både hushåll och företag. Samtidigt behöver kunden värnas. Företag på en monopolmarknad ska inte kunna ta ut oskäliga avgifter. Ei:s liggande förslag riskerar däremot att äventyra en trygg och modern energiförsörjning för alla i Sverige. Vi är övertygade om att det går att komma fram till en lösning som tillgodoser elkundens behov av stabila och rimliga avgifter och samtidigt ger elnätsföretagen rätt förutsättningar att investera. Detta vill vi föra en dialog om, med kundrepresentanter och beslutsfattare. Låt oss starta dialogen nu.