En resursskolpeng kan bli en enorm samhällsvinst

Ett mått på den svenska skolans kvalitet är dess förmåga och kapacitet att stödja elever med stora stödbehov. Resursskolor är mindre verksamheter som riktar sitt stöd till dessa elever. På uppdrag av regeringen utreds ett nytt finansieringssystem för resursskolor och i april ska utredningen presentera sitt förslag.

Vi uppmanar utredningen att presentera en rimlig resursskolpeng för resursskolor och tydliga krav på vilket stöd som resursskolor måste ge eleverna.

Vi har ett nationellt likvärdighetsproblem där kommuner hanterar finansieringen av resursskolor på olika sätt. Det innebär att man i förväg inte vet om man kommer att få ersättning för stödet som ges till eleverna.

Barns rätt till fungerande skolgång får inte riskeras

Det är omöjligt att planera en skolverksamhet om man inte har en aning om vilka resurser man har tillgängliga. Det är som att be en kirurg operera patienter med ögonbindel utan att veta om hen har några instrument att operera med.

Vi måste se till att det här fungerar, det får inte längre vara så att barns rätt till en fungerande skolgång riskeras. Oberoende av vilken del av landet man bor i ska man få likvärdiga förutsättningar att bedriva skola och framför allt ska elevernas tillgång till en god skolverksamhet säkerställas. Nu behöver vi en nationell norm för resursskolpeng.

Resursskolpengen finns redan i flera kommuner

I vissa kommuner har man redan infört en resursskolpeng, ett så kallat strukturbidrag, som finansierar stödet på resursskolor. I bland annat Stockholms stad och Solna stad ser vi att den så kallade resursskolpengen är tre till fyra gånger högre än den vanliga skolpengen.

För att det ska fungera behöver vi se till att pengarna hamnar rätt.

Det krävs inga långa undersökningar för att förstå vad resursskolan kostar. Vi har över hundra resursskolor i Sverige. En resursskolaplats kostar minst tre till fyra gånger mer än den vanliga skolpengen, obereoende av skolans geografiska läge.

Det finns således ingen anledning att uppfinna hjulet igen.

Om man tittar på kostnaden för en treårig resursskolaplacering, och föreställer sig att dessa tre år innebär ett förhindrat utanförskap, behöver man lyckas med ungefär fem procent av fallen, en på tjugo, för att denna sociala investering ska vara lönsam. Och då har vi inte talat om vinsterna av det minskade lidandet och möjligheten att ge barn en värdig framtid.

Pengarna måste hamna rätt

Om vi vågar tänka långsiktigt vinner alla på att vi möjliggör fungerande resursskoleplaceringar för de elever som behöver det allra mest. För att det ska fungera behöver vi se till att pengarna hamnar rätt. Med andra ord, att endast de barn som behöver resursskola får gå där samtidigt som vi säkerställer att verksamheten ger det stödet som ska ges.

I samband med framtagningen av en nationell resursskolpeng måste vi ställa grundläggande krav på resursskolornas organisation och stödåtgärder.

Storlek på undervisningsgrupper, anpassning av lokaler, personaltäthet och särskild kompetens är de faktorer som utmärker resursskolor. Så varför inte ställa kvalitetskrav på dessa områden och sedan integrera kvalitetsgranskningen i Skolinspektionens uppdrag?

Se till att alla barn får det stöd som de har rätt till

Vi uppmanar utredningen om nationell skolpengsnorm att föreslå en resursskolpeng som leverera den förutsägbarhet och hållbarhet som efterfrågats av regeringen. Vi behöver se till att alla barn, oberoende vart de bor landet, får det stöd som de har rätt till. För när pengarna hamnar rätt, och resurserna går till att ge eleverna rätt stöd vinner individen, familjen och hela samhället.