Elektronikskatten visar varför Sverige tappar i konkurrenskraft

I praktiken har många av de reformer som sjösatts präglats av en kombination av höga ambitioner och ogenomtänkt symbolpolitik. Resultatet har i många fall varit skatter och regler som visserligen signalerar handlingskraft, men som varken styr mot önskat resultat eller stärker svensk konkurrenskraft. Elektronikskatten är en utmärkt illustration av de systemfel som bromsar svensk omställning och tillväxtpolitik.

Dyr med begränsad miljöeffekt 

Skatten infördes 2017 med syftet att minska förekomsten av farliga flamskyddsmedel i elektronikprodukter. Skatten är hög; i de allra dyraste fallen uppgår den till 685 kr per produkt. Men i praktiken har den miljöstyrande effekten visat sig mycket begränsad eftersom produkterna produceras för en internationell marknad som inte tar hänsyn till svenska särregleringar. Myndigheternas egna utvärderingar visar att skatten i första hand blivit en intäktskälla för staten snarare än ett verktyg för att minska skadliga ämnen eller miljögifter.

Utöver att inte leverera på sitt ursprungliga miljömål har den också skapat påtagliga negativa effekter för både konsumenter och företag.

Hämmar innovation och ökar kostnader

Genom att fördyra ny elektronik bromsar den investeringar i modernare, energieffektivare produkter – produkter som i många fall skulle leda till minskad energiförbrukning och lägre klimatpåverkan.

För konsumenter innebär skatten en kostnadsökning på nödvändig teknik som kylskåp, tvättmaskiner, mobiltelefoner och datorer. För svenska företag innebär den ökade kostnader, administrativ börda och försämrad konkurrenskraft på en redan hårt konkurrensutsatt marknad. För Sverige innebär det färre jobb och minskad tillväxt.

Snedvrider konkurrensen och gynnar lågprisimport

Men problemet stannar inte där. Elektronikskatten illustrerar också hur svensk miljöpolitik bidrar till att snedvrida konkurrensen till förmån för aktörer utanför landets gränser. Tack vare en lucka i lagstiftningen behöver näthandelsjättar som Temu och Shein inte betala elektronikskatten, eftersom de säljer sina varor direkt till svenska konsumenter utan lagerhållning i Sverige.

Sverige står inför stora utmaningar med att återupprätta trovärdigheten i både klimat- och tillväxtpolitiken.

Resultatet blir att kinesiska lågprisplattformar kan erbjuda väsentligt lägre priser än svenska butiker, samtidigt som dessa plattformar ofta säljer produkter med betydligt sämre hållbarhets- och arbetsvillkor än den svenska och europeiska industrin.

Det är här de verkliga systemfelen i svensk miljöpolitik blir tydliga: vi beskattar de seriösa aktörerna som investerar i högre produktkvalitet, bättre arbetsvillkor och lägre utsläpp – medan vi gynnar lågprisimport från länder vars produktion många politiker i andra sammanhang säger sig vilja motverka. När samma politiker samtidigt vill tala om att stärka svensk konkurrenskraft och minska beroendet av Kina blir den politiska logiken minst sagt motsägelsefull.

Skrota elektronikskatten

Elektronikskatten är därför inte bara en ineffektiv miljöskatt. Den är ett koncentrat av allt som i grunden riskerar att undergräva Sveriges konkurrenskraft: Symbolpolitik istället för effektiv styrning, snedvriden konkurrens till förmån för lågprisplattformar utanför EU och ökade kostnader för både konsumenter och företag utan att de miljömässiga vinsterna infrias.

Sverige står inför stora utmaningar med att återupprätta trovärdigheten i både klimat- och tillväxtpolitiken. För att kunna leverera på den gröna omställningen måste politiken återgå till att använda styrmedel som faktiskt ger resultat – inte bara genererar pressmeddelanden. Optimalt görs detta genom gemensamma EU-regleringar. Att avskaffa elektronikskatten vore ett enkelt men symboliskt viktigt första steg för att visa att politiken menar allvar.

Sverige behöver en politik för klimat och tillväxt som inte bara signalerar ambition, utan som levererar konkreta resultat. Att avskaffa elektronikskatten vore ett första steg för att återupprätta både omställningens trovärdighet och Sveriges konkurrenskraft.