Djurens rätt: Känner du till mjölkfabrikernas mörka hemlighet?

I helgen firades mors dag – en dag då vi visar uppskattning för all tid, energi och omsorg som mammor lägger på att vara just mammor. Men alla får inte möjlighet att ta hand om sina barn. I mjölkfabrikerna tas kalvarna ifrån sina mammor bara timmar eller dagar efter födseln för att ingen mjölk ska spillas på väg till kyldisken. Den verkligheten hålls dold för konsumenten.

Mjölkproduktionen optimeras på kornas bekostnad

Mjölkindustrin har genomgått en dramatisk förändring under de senaste decennierna. Antalet små mjölkgårdar har minskat drastiskt medan besättningarna blivit allt större. I dagens moderna mjölkfabriker lever korna i en värld av automatisering och effektivisering, där produktionen optimeras till minsta detalj för att ge så mycket mjölk som bara möjligt. Att kornas rätt till bete är hotad är också ett resultat av utvecklingen mot färre men större gårdar med så hög produktion som möjligt per ko.

En av de mest hjärtskärande konsekvenserna av mjölkindustrins utveckling är separationen mellan kalvar och deras mödrar.

En av de mest hjärtskärande konsekvenserna av mjölkindustrins utveckling är separationen mellan kalvar och deras mödrar. För att korna ska producera mjölk måste de nämligen, precis som oss, få ungar. Därför insemineras korna (utsätts för konstgjord befruktning) ungefär en gång per år. Kort efter födseln tas kalvarna ifrån korna för att inte ”slösa bort” mjölk och för att ha kontroll över kalvens mjölkintag och smittskyddet.

Onaturligt med tidig separation

Den här tidiga separationen är långt ifrån djurens naturliga beteende, vilket innebär att kalven diar kon i sex till tolv månader. Det brukar påstås att det är bättre att kalven och kon skiljs åt så tidigt som möjligt för att de inte ska hinna bilda starka band till varandra och därmed uppleva och visa mindre stress vid separationen. Men tidig separation, oavsett om den sker direkt, några timmar eller några dagar efter födseln, borde inte vara ett alternativ. Forskning har visat att hållning av ko och kalv tillsammans en längre period har positiva effekter på faktorer som hälsa, beteende och kalvens tillväxt.

Korna har dessutom avlats hårt för att producera enorma mängder mjölk, upp till tio gånger mer än vad som är normalt för en ko. Deras kroppar har blivit större och de har fått ett väsentligt större juver att bära omkring på. Sjukdomar och skador har blivit en naturlig del av mjölkfabrikerna efter intensifieringen. Mastit, alltså juverinflammation, är enligt Statens veterinärmedicinska anstalt den vanligaste sjukdomen i mjölkfabrikerna.

Se verkligheten i vitögat

Samlad forskning visar att människor bryr sig väldigt mycket om djur och vill att djur ska behandlas väl. I Eurobarometern uppgav 86 procent av svenskarna att vi bör värna mer om de djur som föds upp i svenska djurfabriker i dag. Ändå behandlas korna som känslolösa mjölkmaskiner i stället för kärleksfulla mödrar, och djurfabrikerna gör allt för att dölja det för allmänheten.

Efter mors dag blir kontrasten mellan de mödrar som vi firar och kornas osynliga lidande, som mjölkindustrin helst inte vill prata om, särskilt tydlig. Det är hög tid att vi börjar se förbi reklamfilmernas romantiserande berättelser och vågar se verkligheten i vitögat. Först då kan vi skapa den förändring som krävs.