"Det ska svida att släppa ut klimatskadliga gaser till atmosfären"

DEBATT. Det måste bli verkligt dyrt att släppa ut klimatskadliga gaser till atmosfären, det är enda sättet att säkerställa att det lönar sig att investera i fossilfri teknik. Det skriver Energiföretagens Pernilla Winnhed och Cecilia Kellberg med anledning av att EU:s miljöministrar möts för att diskutera reformen av EU:s utsläppshandelssystem.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Cecilia Kellberg, ansvarig miljö- och klimat, Energiföretagen Sverige

Den 15 februari röstade EU-parlamentet igenom ett antal förändringar i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, bland annat åtgärder som minskar antalet utsläppsrätter på marknaden. På tisdag, den 28 februari, diskuterar EU:s miljöministrar samma fråga i ministerrådet. Vad som beslutas är centralt för utsläppshandelssystemets framtida utveckling och för Europas möjlighet att leva upp till klimatavtalet som tecknades i Paris år 2015.

EU:s utsläppshandelssystem är ett kostnadseffektivt sätt att styra investeringarna mot mer förnybar och annan koldioxidneutral energiproduktion. Tyvärr har finanskrisen, men även andra överlappande styrmedel, skapat ett gigantiskt överskott av utsläppsrätter på marknaden och nu måste balansen mellan utbud och efterfrågan återupprättas.

Billiga utsläppsrätter

I dag kan företag och industrier köpa utsläppsrätter för 5 euro per ton koldioxid. Samtidigt skulle det kosta industrier omkring 100 euro per ton att istället investera i ny teknik och utsläppsminskande åtgärder, enligt professor Filip Johnsson som forskar på åtgärder för att minska klimatpåverkan från energisystemet. Denna enkla matematik är helt enkelt inte hållbar.

Systemet behöver nu ses över så att priset verkligen styr mot en minskad användning av fossila bränslen. Vi menar dessutom att EU ETS måste vara minst lika ambitiöst som andra styrmedel som verkar i samma riktning, såsom energieffektiviseringsinsatser och stöd till förnybar energi, där Sveriges elcertifikatsystem är ett exempel.

Önskemål inför förhandlingarna

Den svenska energibranschen har tillsammans med våra nordiska och europeiska kollegor framfört ett antal önskemål inför EU-förhandlingarna som vi nu uppmanar klimatminister Isabella Lövin (MP) att ta vidare i ministerrådet:

  • Minska överskottet på utsläppsrätter och upprätta en balans på marknaden genom att genom att föra över utsläppsrätter till en reserv, den så kallade marknadsstabilitetsreserven, i snabbare takt än vad som är beslutat hittills.
  • Ambitionen i EU:s klimatpolitik måste öka, så även i EU ETS. Detta bör göras genom att EU skärper sitt klimatmål och ökar utsläppsminskningstakten i systemet från 1,74 till 2,6 procent per år. Även om EU-parlamentet inte röstade igenom detta förslag, hoppas vi att Isabella Lövin inte helt har gett upp frågan utan kämpar för den högre siffran.
  • EU:s nya förslag till mål för energieffektivisering riskerar att ytterligare sänka priset på utsläppsrätter med 35 procent. Det är därför av yttersta vikt att man analyserar hur överlappande styrmedel påverkar varandra och vidtar nödvändiga åtgärder.

Utsläpp ska svida

Nu måste vi kraftsamla för att åtgärda de problem som finns i det europeiska utsläppshandelssystemet. Att det verkligen svider att släppa ut klimatskadliga gaser till atmosfären är det enda långsiktiga sättet att säkerställa att det istället lönar sig att investera i fossilfri teknik, och på sikt klara av att möta klimatutmaningarna. Om vi inte tar chansen nu när direktivet är uppe för förhandling, så kommer det att dröja åtskilliga år till nästa tillfälle och då är risken att flera länder ha tagit steget från en gemensam klimatpolitik till mer nationell inriktning. Något ingen är betjänt av, allra minst klimatet.

Forrige artikel (L): (L): "Miljöpolitiken ska utgå från marknadskrafterna" Næste artikel Romson (MP): Brexit behöver inte skada klimatpolitiken Romson (MP): Brexit behöver inte skada klimatpolitiken
L och C slår tillbaka mot grön skattekritik

L och C slår tillbaka mot grön skattekritik

BUDGET. Två nya skatter läggs till i regeringssamarbetets ”gröna skatteväxling”. Samtidigt sänks de samlade drivmedelsskatterna. Men hur långt man har kommit verkar inte vara helt klart bland de fyra partierna i regeringssamarbetet.